I tisdags skrev jag om Kaizen – ett managementsystem som Toyota gjort världsberömt – och om Oizan (eller ojsan) som Region Gotland alltför ofta praktiserar.
När en VA-utbyggnad som den GA skrev om i onsdags blir över 50 procent eller 60 miljoner dyrare än planerat så kvalar det in på listan över ojsan-incidenter. Men inte enbart, eller ens främst, på grund av denna enskilda fördyring.
Hur kommer det sig att Regionen är så pressad att den bestämmer sig för att gå vidare med utbyggnaden trots upphandling som har blivit oväntat dyr? Varför anser sig man inte ha tid att försöka pressa kostnaderna?
Det beror på att projektets vattenledningar bland annat ska försörja delar av Gotland där vattenbrist lett till att inga nya vattenkunder fått ansluta sig till nätet sedan hösten 2016. Det är givetvis ett stort problem för många enskilda medborgare, men innebär också att avbräck för näringslivet och Gotlands utveckling.
Hur kommer det sig att Gotland försatt sig i en situation där något så basalt som vatten blivit en akut bristvara? Det är lätt att förklara, men samtidigt svårt att begripa.
Lätt att förklara eftersom Gotland är en ö vilket innebär att tillgången på färskvatten är begränsad.
Svårt att begripa eftersom Region Gotland i praktiken är en monopolist som dessutom kan diktera sina egna taxor för anslutning och förbrukning. När Regionen kan vara 100 procent säker på finansieringen framstår det som väldigt dålig planering när vattenbrist tillåts bli en flaskhals för utveckling. Det borde inte behöva hända.
Det är en pinsamhet när Regionen inte förmår ansluta nya kunder till VA-systemet på grund av kapacitetsbrist. Och ju längre det dröjer innan VA-ledningen mellan Klintehamn och Burgsvik kan tas i drift – ju längre delar av Gotland får vänta på vatten – desto pinsammare blir det naturligtvis. Det är illa om VA-utbyggnaden blir onödigt dyr. Men det är ännu värre om en bristsituation som aldrig borde ha uppstått inte blir avhjälpt.
Och notan för fördyringen? Tja, Region Gotland är ju som jag påpekat monopolist. Notan kan skickas vidare till kunderna i form av högre vattenpriser och anslutningsavgifter.