Fjärrstyrd från EU. Så framställdes ofta den process som ledde till att länsstyrelsen föreslog nya Natura 2000-områden som försvårar eller omöjliggör existensen för den gotländska stenindustrin.
Men jag har tidigare skrivit om hur det ursprungliga uppdraget från EU handlade om skydd för fladdermusarten barbastell, havsgrottor och områden för tumlare. Uppdraget utökades senare i dialog mellan länsstyrelsen och Naturvårdsverket. Vilket möjliggjordes av regeringens uppdrag.
Svenskt näringslivs miljöjurist Nicklas Skår har anklagat länsstyrelsen för att ”mörka om Ojnareskogen”. Något som fick sajten dagensopinion.se att kontakta länsstyrelsen med följdfrågor. (För en dryg vecka sedan, men jag uppmärksammades på det först i helgen.)
Anna-Lena Fritz, chef på länsstyrelsen naturvårdsenhet, svarade i ett mejl till Dagens Opinion:
”Länsstyrelsen hävdar att uppdraget från regeringen inte har varit att endast komplettera tumlare, havsgrottor och barbastell, utan även att åtgärda andra nationellt identifierade brister i Natura 2000-nätverket. Dessa brister har länsstyrelsen åtgärdat i enlighet med Naturvårdsverkets riktlinjer. Underlaget har uppenbarligen varit tillfyllest för att regeringen nu kunnat fatta sitt beslut.”
Dagens Opinion följde upp med en fråga om det är rätt uppfattat, att länsstyrelsen styrts av ett uppdrag från regeringen och inte av ett EU-krav. Och fick svaret:
”Uppdraget 2014 till Länsstyrelserna att komplettera Natura 2000 kom från regeringen.”
Därmed anser Dagens Opinion att länsstyrelsen ger Nicklas Skår åtminstone delvis rätt.
Jag har sagt det förr men det förtjänar att upprepas att det inte var några EU-krav som fick länsstyrelsen att agera som den gjorde. Det var den svenska regeringens uppdrog som möjliggjorde – inte dikterade – för länsstyrelsen och Naturvårdsverket att agera som de gjorde.
Nu är regeringens beslut fattat. Vilket på ett avgörande sätt kan påverka pågående rättsprocesser och konsekvenserna av tidigare avkunnade domar och givna tillstånd.
Då kan det vara andra europeiska åtaganden som står Sverige dyrt. Som Europakonventions krav på respekt för äganderätten.