Moderaterna är nya igen

Fredrik Reinfeldt. Före detta partiledare.

Fredrik Reinfeldt. Före detta partiledare.

Foto: Fredrik Karlsson / TT

Ledare Gotlands Allehanda2015-10-19 06:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Skulle Moderaterna förbli samma parti även efter att Fredrik Reinfeldt lämnat partiledarposten? Var omdaningen av Moderaterna så total att partiet var permanent förändrat. Det var frågor som man i förväg kunde hoppas på svar på under helgens partistämma. Och den som hade sådana förhoppningar har nog fått dem infriade också.

Moderaterna har förändrats. På två olika sätt. Och det ena är egentligen mycket intressantare än det andra.

Den nya partiledningen gör andra prioriteringar än den gamla. Tydligast syns detta kanske på migrationspolitiken. Partiledningen fick med sig partiet på att bland annat införa tillfälliga uppehållstillstånd för asylsökande. Detta för att anpassa svensk asylbehandling efter den rådande i Europa, och på så sätt kanske ge asylströmmarna en något jämnare fördelning över Europa.

Men den intressantaste förändringen kommer underifrån. Partiledningen har inte riktigt samma järngrepp om partiet längre, som under Reinfeldt.

Under Reinfeldt var partiledningens ord lag. Det faktum att under åtta år var han inte bara en valvinnande partiledare, utan även statsminister, gav honom en oerhörd auktoritet. Som han använde. Den förtroendevalda riksdagsman som inte höll sig väldigt nära partilinjen, kunde förvänta sig en rejäl mangling under riksdagsgruppen.

Denna kultur lever givetvis delvis kvar. Det har bland annat decemberöverenskommelsens kritiker fått erfara, när de konfronterats med ledningens och de devota ja-sägarnas missnöje. Men Anna Kinberg Batra har inte samma auktoritet som Reinfeldt. Hon har inte vunnit val, inte vunnit opinionen och hon är inte statsminister. Hennes ord är inte lag.

Decemberöverenskommelsen hann haverera redan veckan före Moderaternas partistämma. Det var Kristdemokraterna som kastade grus i maskineriet, men även inom Moderaterna var motståndet omfattande. Hela länsförbund anmälde avvikande mening och när Anna Kinberg Batra tolkade Kristdemokraternas beslut som att DÖ inte fanns längre, så kan det ha räddat henne från en jobbig debatt och ett förödmjukande nederlag.

På partistämman förlorade även partiledningen i frågan om arbetsrätten, något som kan få stor betydelse framöver. Delvis för att det är en viktig sakfråga. Men framförallt för att det visade att Moderaternas företrädare tycks ha bestämt sig för att de inte längre vill vara ett lika toppstyrt parti.

Det är i grunden en positiv förändring. Ett parti kan i längden inte fungera som en experimentverkstad för röst- och maktmaximering, utan att förlora sin själ och sina värderingar.