Missriktad skolpolitik

Stickspår. Kan leda till urspårning.

Stickspår. Kan leda till urspårning.

Foto: Johan Nilsson / TT

Ledare Gotlands Allehanda2018-03-14 06:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Vad har vi utredningsväsendet till? Just nu tycks det vara till för att efterhandskonstruera argument i frågor som regeringen redan har en bestämd uppfattning om. Det hann bara gå tre dagar från dess att regeringen tillsatte en utredning om religiösa friskolor. Sedan kunde man inte hålla sig längre. Två socialdemokratiska statsråd lät meddela att Socialdemokraterna vill införa ett totalförbud.

Hur viktigt är detta? Jag ska inte påstå att det är betydelselöst. Men för att sätta lite perspektiv på det så fanns det vid senaste genomräkningen 66 så kallade konfessionella friskolor i Sverige. De utgör drygt en och en halv procent av samtliga friskolor. Som i sin tur är färre än de kommunala.

Om Sverige misslyckas med att ge Sveriges skolelever tillräckliga kunskaper, hur stor del av skulden kan i så fall läggas på de konfessionella friskolorna? Om någon alls?

Om Sverige misslyckas med integrationen av nykomlingar, beror det i så fall på något avgörande vis på de konfessionella friskolorna?

Om Sverige blir allt mer segregerat, är det i så fall de konfessionella friskolornas fel? Hur viktig faktor är det i så fall jämfört med exempelvis segregationen i boendet?

Är konfessionella skolor överhuvudtaget ett problem eller en tillgång? Jag vet inte. Det finns argument för och emot. Jag har inte fördjupat mig i vilka argument som i praktiken väger över, bland annat eftersom det inte finns någon konfessionell friskola på Gotland. Regionalt är det ingen fråga.

Men jag vill påstå att även i ett nationellt perspektiv är det ett stickspår. En symbolfråga om hur stort utrymmet ska vara för religiös uppfostran. Eller indoktrinering, för den som föredrar ett ord med mer negativ klang.

Det vore bättre om man fokuserade på att hålla efter de skolor – konfessionella eller ej – som inte lever upp till kraven och misslyckas med att lära ut de kunskaper som eleverna behöver. När det gäller de kristna friskolorna så lyckas de faktiskt bättre – mycket bättre – än de kommunala skolorna. I den kommunala skolan uppnår 43 procent av eleverna med utomeuropeisk bakgrund kunskapskraven i samtliga ämnen. I de kristna förskolorna? 83 procent! Ska vi förbjuda dessa? Gör det Sverige bättre?