Kristdemokraterna har tagit ett välbehövligt initiativ i migrationsdebatten. Vid en presskonferens, och i en debattartikel i Dagens Nyheter, presenterade Göran Hägglund i går tre förslag för att anpassa migrationspolitiken efter nya förhållanden.
Det är nödvändigt att göra det. Integrationen av nykomlingar fungerar inte i Sverige. Det tar för lång tid innan asylsökande nykomlingar kommer i arbete. Vi har en reglerad och stelfrusen bostadsmarknad som inte klarar av att möta nya behov. Samtidigt söker sig en helt oproportionerligt stor andel till Sverige, av de asylsökande som tar sig till Europa. Antalet asylsökande ser ut att kunna passera 100 000 om året. Och förbli högt under flera år framöver. Då kan man inte förbli passiv och strunta i att en ny situation ställer nya krav.
Kristdemokraternas förslag borde hälsas med intresse. Kan Sverige, bland annat med hjälp av dessa förslag, förbli ett öppet land för flyende med asylskäl, men där fler kommer i arbete? Kan flyktingströmmen få en mer jämn fördelning över Europa om Sverige börjar dela ut tillfälliga istället för permanenta uppehållstillstånd? Kan asylprövningen snabbas på för grupper där det är uppenbart att asylskäl inte föreligger?
Men det blev snabbt tydligt att många inte vill bedöma eller diskutera förslagen på deras egna meriter. Kristdemokraternas utspel värderas istället enligt en egendomlig modell där allt ska relateras till Sverigedemokraterna och till ett partipolitiskt spel.
Närmar sig Kristdemokraterna Sverigedemokraterna? Försöker KD ta röster från SD? Låter KD sin agenda styras av SD? Anpassar man sig efter SD? Spelar KD, med statsminister Stefan Löfvens ord, SD i händerna? Skickar KD, med vice statsminister Åsa Romsons ord, fel signaler?
Det är när migrationspolitiken inte får diskuteras som man verkligen spelar SD i händerna. Det är när konstruktiva förslag avfärdas som ”fel signaler”, som man VERKLIGEN sänder fel signaler.
Allt handlar INTE om Sverigedemokraterna! Med tanke på Sveriges usla integrationspolitiska meriter, och med tanke på flyktingströmmens storlek, så finns det verkliga, brådskande och angelägna skäl att diskutera migrationspolitik även om man låtsas att SD överhuvudtaget inte existerar.
Att inte diskutera migrationspolitiken i nuvarande läge, i skräck över hur detta ska uppfattas och tas emot av offentligheten och av andra partier, vore fegt och ansvarslöst.