Med en klump i magen

Utsatthet. Var fjÀrde elev har krÀnkts av sina skolkamrater det senaste Äret.

Utsatthet. Var fjÀrde elev har krÀnkts av sina skolkamrater det senaste Äret.

Foto: Jessica Gow/TT

Ledare Gotlands Allehanda2017-08-21 06:30
Detta Àr en ledare. PÄ hela Helagotland publiceras ledarartiklar frÄn GotlÀnningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

NÀr sommarlovet nu gÄr mot sin slut Àr det med en klump i magen mÄnga elever ÄtervÀnder till sin skola. För nÄgra dagar sedan kom organisationen Friends med sin Äterkommande rapport om krÀnkningar och mobbning. Den visar att var fjÀrde elev varit utsatt för krÀnkningar av sina skolkamrater det senaste Äret. För bara nÄgra Är sedan var siffran var femte elev.

Resultatet bekrĂ€ftar den tidigare bilden att mobbning och krĂ€nkningar Ă€r ett stort problem i svensk skola. SĂ€rskilt utsatta Ă€r flickor pĂ„ högstadiet. Även trakasserier Ă€r vanligt förekommande. NĂ„got som det frĂ„n Friends hĂ„ll sĂ€rskilt pekas pĂ„ Ă€r vikten av att motverka allt detta pĂ„ grundval av vad forskningen sĂ€ger.

TyvĂ€rr har svenska skolungdomars vĂ€l inte alltid prioriterats. BĂ„de deras arbetsmiljö – med ordning och respekt för varandra, och deras kunskapsinhĂ€mtning – via exempelvis beprövad klassisk katederundervisning, har fĂ„tt stĂ„ tillbaka för politisk experimentlusta. MĂ„nga Ă„tgĂ€rder har vidtagits trots bristande stöd i vetenskapen.

Och vad gÀller mobbning varnar alltsÄ Friends sÄvÀl skolor som politiker för att hitta pÄ egna lösningar som inte bygger pÄ forskning.

ÖvervĂ€ldigande mĂ„nga skolor brister i dag i sitt arbete med trygghet och studiero och mobbning Ă€r den vanligaste orsaken till avhopp frĂ„n gymnasiet. ÄndĂ„ har vi inte sett problemen tas riktigt pĂ„ allvar, trots kritik frĂ„n FN:s barnrĂ€ttskommittĂ©.

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) lÄter sig gÀrna intervjuas i Àmnet, hÄller tal och lÀgger upp filmklipp pÄ Internet dÀr han gör ett hjÀrta med sina hÀnder. Men regeringen riskerar att gÄ vilse nÀr den fokuserar överdrivet mycket pÄ vÀrdegrund och normkritik i stÀllet för pÄ klassisk etik och moral.

Vad som frÀmst, enligt befintlig forskning, behövs Àr ett vÀlstrukturerat och systematiskt arbete mot mobbning. DÀr skolledningen Àr villig att erkÀnna problemen har mobbningen nÀmligen minskat, enligt en studie frÄn UmeÄ universitet.

Viktigt Àr att skolan har en övergripande plan och ett gemensamt engagemang frÄn sÄvÀl personal och elever som frÄn förÀldrar. LikasÄ hade det varit vÀlkommet med en politisk vilja att förbÀttra familjers levnadssituation och ungas psykiska ohÀlsa Àven utanför skolmiljön.

Det Àr farligt att fastna i ihopfantiserade utopier, men Àn vÀrre Àr att inte ha en ordentlig mÄlbild för vilken skola och vilket samhÀlle man vill ha. Att ta sig fram till detta mÄl bör ske genom att politiker lyssnar till forskningen och inte rÀds problemen. Att fastna i ord, önskningar och ytliga gester blir lÀtt meningslöst.

Mobbning och trakasserier leder i dag till sÀmre skolresultat, psykisk ohÀlsa, till och med sjÀlvmord. Barn och unga Àr vÀrda att tas pÄ allvar. Och vÀrda en skolstart dÀr ingen behöver kÀnna Ängest inför att trÀffa sina skolkamrater igen efter sommarlovet.