Ett talesätt säger att man inte ska kasta ut barnet med badvattnet. När man åtgärdar eller gör sig av med ett problem så ska man inte samtidigt förlora något som är värt att behålla.
Nu ter det sig om att det kommer att bli betydligt dyrare än förväntat, att åtgärda badhuset i Hemse. Den rödgröna majoriteten har, trots att det redan tidigare inte fanns några pengar till projektet, beslutat genomföra en förstudie för ett nytt bad i Visby. Detta nya Visbybad verkar nu än mer avlägset (i tiden snarare än i geografin).
Men är inte detta att kasta ut barnet med badvattnet? Varför ska Visby behöva vänta på ett nytt badhus, bara för att de akuta problemen i Hemse blir mer resurskrävande än förväntat att åtgärda?
Därför att analogin är felaktig. Barnet som inte ska åka ut med badvattnet är något vi redan har. Visbys nya badhus befinner sig knappt på planeringsstadiet. Det står på önskelistan och inte bland inventarierna.
Arkimedes är en mer relevant badare än babyn. Arkimedes var en av antikens stora tänkare, vetenskapsmän och uppfinnare. Han har bland annat fått namnge Arkimedes princip, om hur föremål som sänks ned i en vätska påverkas av en kraft riktad uppåt proportionell mot den mängd vätska som trängts undan. Han ska ha klivit ner i ett bad och drabbats av en plötslig insikt när han såg hur vattnet svämmade över.
Att styra en region handlar bland annat om att vara förmögen att göra prioriteringar bland allt man skulle kunna spendera pengar på. Satsningar på ett område innebär med nödvändighet mindre resurser till annat. När räkningen för Hemsebadet blir fläskigare än förväntat, så svämmar regionens budget över. Då är det inte läge att presentera ännu en badare – en ÄNNU mer voluminös sådan – och skicka ut honom på trampolinen för ett rejält magplask.
Man måste göra ansvarsfulla prioriteringar. Visby har redan ett badhus – kanske inte det somliga vill ha men ett som fungerar – och det är inte läge för Regionen att ta sig vatten över huvudet när man redan har svårt nog att hålla näsan över ytan.