Fruktansvärda terrordåd i omvärlden är en av förklaringarna bakom turismens uppsving på Gotland. Det skrev jag om häromdagen.
En helt annan fråga är om dessa beslut – att undvika exempelvis att åka till Frankrike – är ett rationellt beteende.
Det korta svaret är: ”Nej.”
Det är ett beslut baserat i huvudsak på känslor. Det är ungefär som med flygrädsla. Alla vet väl vid det här laget att det är oerhört mycket säkrare att flyga än att exempelvis köra eller åka bil. Ändå är det många fler som undviker flygningar än bilturer. Jag tror att det flesta inser att terrorism i Västeuropa i realiteten, på rent statistiska grunder, är ett mycket litet skäl till oro för den personliga säkerheten jämfört med andra risker.
Just trafik är för övrigt relevant även för en jämförelse med terrorismens risker. Antalet människor som dör i terrordåd har ökat. Under 2014 dog 32 658 personer i terroristattacker över hela världen, enligt tankesmedjan Institute for Economics and Peace. Men det var fortfarande, enligt samma tankesmedja, 38 gånger fler som dog i trafikolyckor. Och då har vi ändå inte tagit hänsyn till att den helt övervägande delen av offren för terror skördades i Irak, Nigeria, Afghanistan, Pakistan och Syrien.
Västeuropa, och då inkluderar jag Frankrike, är fortfarande en jämförelsevis väldigt säker region.
Är det då så farligt om vi låter oss styras av våra obehagskänslor inför terroristdåd och undviker att åka till exempelvis Frankrike, även om en bilsemester i realiteten kan vara farligare?
Det korta svaret är: ”Ja.”
Att undvika att åka till ett land på grund av en irrationellt förstorad upplevd terrorrisk är på sätt och vis att bestraffa ett land för de tragedier det på senare tid har drabbats av, när det egentligen förtjänar vår solidaritet. Det spelar vidare i händerna på de terrorister som utfört attentaten. Och det ökar kanske risken för ytterligare attentat i fler länder, när redan utförda attentat framstår som ett effektivt sätt att sprida rädsla och splittring i vår del av världen.
Att inte låta sig skrämmas är därför ett viktigt sätt att försvara vårt samhälle, vår livsstil, våra värderingar och vår sammanhållning.