När Leva-bolagen för ett par år sedan vill köpa kungsladorna där verksamheten bedrivs, så framställdes det som helt centralt för utveckling och överlevnad. Region Gotland valde ändå att inte sälja utan att avvakta, eftersom den hugade köparen inte hade ordning på ekonomi och redovisning. Regionen begärde saknade bokslut och affärsplan av Leva och det som sedan framkom gjorde att affären inte genomfördes.
Det tyckte jag var rätt, även om det fanns risk för att Regionen kunde få skulden om lokala och uppmärksammade entreprenörer med starkt nätverk och många vänner tvingades kasta in handduken.
Men Regionens krav på ekonomi, ordning och reda har inte blivit Levas död. Tvärt om verkar det som att Regionens krav har bidragit till att Leva har överlevt. En ny ägare har gått in med färskt kapital. Nyrekryterad personal ska ha fått ordning på administration, redovisning och inbetalningar av skatter och avgifter. Nu hoppas man också att man ska kunna vända minus till plus.
Man kan naturligtvis inte säkert veta hur det hade gått för Leva, om den då på flera sätt valhänt skötta verksamheten tillåtits att köpa kungsladorna och skuldsätta sig ytterligare. Men det finns fog för att anta att kungsladorna i dag kunde ha varit del av ett konkursbo.
Ska Leva nu få köpa kungsladorna? Jag ser ingen anledning till att Regionen ska behålla egendom som den inte använder i sin egen verksamhet och som man inte har några andra planer för. Varför ska Regionen vara hyresvärd?
Men jag ser å andra sidan fortfarande inte någon anledning till brådska. Om Leva redan har förbrukat ett liv så bör man nog invänta säkrare besked om hur livsduglig denna andra reinkarnation är. Och priset ska naturligtvis vara marknadsmässigt, när en affär väl blir av.