Landgång måste locka

Kryssningsturister. Besökare i Stockholm från Frankrike, Irland, Storbritannien och Spanien.

Kryssningsturister. Besökare i Stockholm från Frankrike, Irland, Storbritannien och Spanien.

Foto: Linus Sundahl-Djerf/SvD/TT

Ledare Gotlands Allehanda2017-05-03 06:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Bokningsläget ser redan lovande ut vid den kryssningskaj som ännu inte är färdigbyggd. Antalet anlöp kommer att öka kraftigt och antalet kryssningsgäster än mer, då de stora skeppen som har många passagerare ska kunna lägga till stället för att nyttja barkasser för transport mellan skepp och ö.

Men samtidigt måste påpekas att det inte är några feta stekta sparvar som kommer guppande. Kryssningsturisten har förvandlats i och med utvecklingen mot massturism. Även om man räknar bort boendekostnaderna så spenderar en kryssningsturist mindre per dag än både hotellgäster och campare. Hotellgästen spenderar (tusen kronor) dubbelt så mycket som camparen som i sin tur spenderar ungefär dubbelt så mycket som kryssningsbesökaren. Detta enligt en forskargrupp vid universitet i Bergen under ledning av professor Svein Larsen. Gruppen har intervjuat 8 000 turister, varav 1 300 kryssningsresenärer. Till TT säger Svein Larsen att:

– När man talar om kryssningsturister är det viktigt att komma ihåg att det är långt ifrån alla som går i land. Mellan 20 och 40 procent går aldrig ner för landgången. De kan få allt på fartyget.

Kunskapen är inte ny, utan bekräftar tidigare forskning. Jag skrev faktiskt om professor Svein Larsen redan i maj 2013 och redan då kunde han konstatera att det – så att säga – gick två kryssningsturister på en campare om man räknar på hur mycket de spenderar.

Detta var viktigt att ta hänsyn till när beslutet av kryssningskajen fattades. Det var viktigt att kajen kunde räknas hem på egna meriter, snarare än med glädjekalkyler om kryssningsturismens effekter på Gotland.

Nu är kryssningskajens vara eller inte vara en död fråga. Den är avgjord och över. Men kunskaperna om kryssningsturismens art är fortfarande viktiga. Gotland måste ha många olika attraktiva idéer om hur kryssningsturisterna kan tillbringa sin tid på (eller i värsta fall vid) ön. Idéer som får skeppens passagerare att ta landgången och lämna sin all inclusive-tillvaro med mycket bekvämlighet men få nya upplevelser.

Jobbet är verkligen inte över när kryssningskajen är klar. Och vi vill väl att internationella kryssningsresenärer ska lockas att återkomma till Gotland vid ett senare tillfälle för en längre vistelse?