Ja, ibland dväljs kunskapens frukt inom ett så självklart och lättbegripligt avstånd att man nästan tala om kunskapens fallfrukt. Det är fortfarande en del arbete inblandat men så länge man är beredd att kämpa på och böja knän och kröka rygg så borde det gå bra att skörda.
Sveriges Television presenterade i helgen en undersökning som visar att många av Sveriges högstadieskolor har problem med sen ankomst. Dessutom visar undersökningen att de skolor som har dessa problem också har sämre utbildningsresultat än skolor där eleverna kommer i tid.
Jag vet. Det är inte chockerande. Denna samvariation mellan å ena sidan punktlighet och respekt för skolarbetet, och å andra sidan lärande, kan väl inte komma som en överraskning för så många. Men vad som är chockerande är hur ofta denna fallfrukt ändå får ligga kvar på backen och ruttna.
Den svenska skolans problem kan upplevas som komplicerade, sammansatta och svårförändrade. Och delvis är det naturligtvis sant. Men jag tror mycket skulle vara vunnet om den svenska skolan bara kunde ta till sig och göra något åt de ordningsproblem som identifierats i de internationella jämförelserna. Om man bara kunde etablera en ordnad och god arbetsmiljö.
Det vore dessutom verkligen att lära för livet för eleverna. Punktlighet är ett grundläggande krav i arbetslivet och det vore naturligtvis bra om så många som möjlighet lämnar skolan med en självklar förståelse och respekt för detta. Det är många som på sitt första riktiga jobb blir varse att det inte går bra att komma insläntrande ungefär när man har lust. Vilket hade varit bra att veta – och vänja sig vid – på den arbetsplats som ska förbereda alla för livet. Det vill säga skolan.