Köttet fastnade i landsbygdsministerns vrångstrupe. Sven Erik Bucht (S) hamnade i onåd i måndags när han, apropå den nationella livsmedelsstrategi som regeringen arbetar med, menade att han inte såg några miljöproblem med att vi äter för mycket kött i Sverige.
Miljöorganisationer kastade sig över honom. Det gjorde även representanter för regeringskollegan Miljöpartiet. Ja, även Buchts egna partikamrater läste lusen av honom.
Bucht försökte nyansera sin position i går. På SVT:s hemsida hävdades att han ”backade”. Det vill jag inte hålla med om. Han framhärdade i SVT-intervjun med att regeringens livsmedelsstrategi inte ska innehålla något om köttkonsumtionen:
– Det handlar om resurseffektivt jordbruk som ger mindre miljöpåverkan. Men det kommer inte stå något om köttkonsumtion där. Men jag har inget emot att människor minskar sin köttproduktion.
– Vi politiker ska inte komma med pekpinnar och säga till vad folk ska ha på sina middagsbord. Vi måste ge mer information och märka fler livsmedelsvaror. Så konsumenterna kan göra mer medvetna val.
Bucht ser gärna att konsumtionen av utländskt kött minskar, men han menar att svenskt kött är mer klimatsmart. Och han säger nej till en köttskatt på svenskt kött:
– Det svenska köttet är mycket klimatsmart. Om vi skulle införa skatter på det så skulle det påverka utsläppen fel.
Sven Erik Bucht gör rätt i att stå upp för det svenska köttet. På global nivå är överdriven köttkonsumtion ett problem, med konsekvenser som skövling av regnskog och omfattande utsläpp av växthusgaser. Men det är inga regnskogar som skövlas för att producera svenskt kött. Hur skulle Sverige se ut utan köttproduktion och utan betande djur? Somliga matextremister vill ju till och med avskaffa mjölkdrickandet.
Kanske blir det granåker på den mark som djuren i dag betar på. Granåkern är ingen bristbiotyp och den har inte den artrikedom som ängs- och hagmarker har. 2013 släppte Världsnaturfonden rapporten ”Naturbetesmarker – en resurs som måste användas”. Fondens naturvårdschef Peter Westman påpekade då:
”Naturbetesmarkerna är en av de mest omtyckta landskapstyper vi har i Sverige, och ängar och hagar är starkt förknippade med svensk sommar. I dag är läget kritiskt för våra hagmarker som växer igen på grund av för få betande djur. Vi behöver fler betande djur för att behålla hagmarkernas mångfald.”
I och för sig sade Jan Wärnbäck, sakkunnig i jordbruksfrågor, i samma pressmeddelande att:
– Vi måste minska vår konsumtion av kött – men när vi köper kött gäller det att välja rätt. Kött från djur som betat svenska naturbetesmarker har ett mervärde genom den biologiska mångfald djuren skapar och att de håller landskapet öppet.
Men om konsumtionsmönstret av kött ändras, kan kvantitetsfrågan lösa sig själv. Om upplysta svenska konsumenter började konsumera mer svenskt naturbeteskött vore mycket vunnet. Kanske kan den totala köttkonsumtionen då också minska, när de väljer bort det billigare köttet från utländska köttfabriker med dålig djurhållning och stora utsläpp av växthusgaser.