I dag samlas Socialdemokraterna till partikongress. Det borde vara en glädjens högtid för ett parti som efter åtta år i opposition åter trängt sig fram till regeringsmakten.
Borde vara. Men är det inte. Kongressen skulle behöva anta former som liknar gruppterapi. Regeringen existerar enbart på grund av Decemberöverenskommelsen och oppositionens svaghet. Själva regerandet har präglats av felsteg, korrigeringar och reträtter. Rörelsen tycks dränerad på kompetens.
Socialdemokraternas kanske viktigaste vallöfte rörde arbetslösheten. Det är meningen att Sverige ska ha Europas lägsta arbetslöshet 2020. Men den politik regeringen hittills har bedrivit, och de framtida åtgärder man aviserat, pekar i helt motsatt riktning. Vilket många bedömare har varit ofina nog att påpeka.
Finanspolitiska rådet till exempel. Visserligen skriver rådet att man bedömer att: ”vissa av de åtgärder som regeringen hittills har presenterat inom arbetsmarknadspolitiken och utbildningssystemet kan ha positiva effekter på sysselsättningen”.
Men: ”I förhållande till vad som behövs för att nå arbetslöshetsmålet rör det sig emellertid sannolikt om små effekter.”
Vidare påpekar rådet att: ”Tidigare utvärderingar tyder på att höjningen av socialavgifterna kan minska sysselsättningen bland unga med 6 000 – 10 000 personer. Gängse beräkningsmetoder visar att förbättringen av arbetslöshetsförsäkringen ökar arbetslösheten med i storleksordningen 27 000 personer.”
När Konjunkturinstitutet skrev om budgetpropositionen innehöll texten bland annat följande rubriker:
”Högre socialavgifter för unga leder till högre jämviktsarbetslöshet”
”Höjt tak i arbetslöshetsförsäkringen höjer jämviktsarbetslösheten”
Konjunkturinstitutet ansåg i och för sig att andra delar av budgeten hade mer gynnsamma effekter. Men: ”Konjunkturinstitutets samlade bedömning är i dagsläget att åtgärderna i budgetpropositionen sammantaget kan förväntas leda till en något högre jämviktsarbetslöshet.”
Arbetsförmedlingen, Ekonomistyrningsverket och Ekobrottsmyndigheten har varnat för effekterna för arbetsmarknad och svartjobb när RUT- och ROT-avdragen försämras. Och bland andra professor Lars Calmfors har sågat regeringens arbetsmarknadspolitik. Som passade på att såga över målets utformning – lägst arbetslöshet i Europa:
– Det här är inte Eurovision Song Contest.
Under åtta år i opposition borde Socialdemokraterna ha utvecklat sin politik och kommit till regeringskansliet med klara idéer om vad som ska göras. Men hittills är det mest förvirrat famlande och trevande, efter en oppositionstid med tre ledarskiften och drömmar som blickar snarare bakåt än framåt.