Sophämtningen är dyr på Gotland. Men, brukar det invändas, gotlänningarna kan ju påverka sin taxa på sophämtningen rejält, genom att välja ett av de mera miljövänliga hämtningsalternativ som Regionen försöker styra medborgarna mot.
Sant. Men det är också sant att taxan fortfarande är relativt hög jämfört med andra kommuner, även om man försöker vara så ansvarsfull det bara går. Man kan tycka att gotlänningarna borde få ut något av det, när de sorterar sopor i återvinningsbara fraktioner. Men de får betala för nöjet. Även om det är ännu dyrare att lämna osorterat avfall.
En grupp får nu sina möjligheter att begränsa sina sophämtningskostnader beskurna. GA skrev om dem i lördags – sommargotlänningarna som komposterat men som nu ändå måste betala för hämtningen av – och en soptunna för – komposterbart avfall.
Jag hade kunnat förstå förändringen om det varit så att Region Gotland tagit hand om det komposterbara avfallet för att göra till exempel biogas av det här på ön.
Men så är det inte. Skulorna, det vill säga matresterna, och det andra komposterbara avfallet skeppas till fastlandet.
Under dessa omständigheter har jag inga problem alls att förstå den frustration de komposterande sommargotlänningarna visar.
Region Gotland försvarar sig med att det är på gång en anläggning i Roma där komposterbart avfall ska kunna bli biogas och gödsel. Eller, det finns åtminstone att bygglov.
Det hade nog varit pedagogiskt riktigt att avvakta med regelförändringen tills dess att infrastrukturen finns på plats.
Sedan kan man ju fråga sig varför energi- och gödselindustrins underleverantörer ska betala extra för att de tvingas börja tillhandahålla de råvaror som behövs i tillverkningen.