De flesta verkar äntligen ha förstått att företagande är viktigt för välståndsutvecklingen. Politiker från vänster till höger talar sig varma för företagande och det är bra. Tyvärr har politiker av alla färger missförstått vad i företagande som skapar välståndet. Företagande skapar skatteintäkter och arbetstillfällen, visst är det så, men det är inte det som är grunden för företagandet och inte heller det som egentligen skapar välstånd.
Ur ett företags perspektiv är skatten en kostnad, liksom lönerna. Det bästa företaget är det som lyckas producera en vara till lägst kostnad, alltså med så få anställda och så låga skattekostnader som möjligt.
Det ligger i sakens natur och det är inga problem med det, för det är inte främst genom arbetstillfällen och skatteintäkter som företagen skapar välstånd. Det är de varor och tjänster som företagen tillhandahåller som skapar välståndet. Ju billigare det görs, desto fler kan ta del av varorna och tjänsterna. Det är där välståndet skapas. Lönsamma företag är lönsamma därför att det är de som bäst tillfredsställer konsumenternas behov. Skatteintäkter och arbetstillfällen är en lycklig följd av, men inte anledningen till, företagande.
I gårdagens GA kunde vi läsa om hur de nya momsreglerna slår mot den ideella sektorn och specifikt mot second hand-butikerna. Dessa second hand-butiker finns därför att de tillfredställer ett behov. De erbjuder en arena där säljare och köpare av begagnade varor kan mötas. För denna tjänst tar de en avgift i form av en marginal på varje affär. De nya momsreglerna gör att den marginalen måste bli högre. Färre kommer då att kunna, och vilja, handla där. Arenan där säljare och köpare av begagnade saker riskerar då att försvinna och de som uppskattade den möjligheten får leta efter andra sätt att byta varor med varandra. Alternativt hamnar kaffekoppen från femtiotalet på soptippen istället för att komma till glädje för den som vill ha en sådan kopp.
Extra olyckligt är det att de nya momsreglerna drabbar verksamhet som erbjuder arbete till personer som har svårt att hitta arbete på annat håll. Dessutom riskerar de verksamheter som överskottet finansierar att försvinna – som kurser i första hjälpen för elever i årskurs nio. Det är helt barockt. Staten borde arbeta för att sådan verksamhet finns kvar och ökar, inte slå sönder fungerande frivilliga och ideella strukturer.