Inkluderande utbildning

Plåtslagare under träning.

Plåtslagare under träning.

Foto: FREDRIK SANDBERG / TT

Ledare Gotlands Allehanda2018-04-12 06:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Göran Persson (S) var skolminister 1991 när alla gymnasieprogram blev treåriga. Alla programmen fick också gemensamma kärnämnen och alla skulle ge behörighet till högskolan.

Förändringen var säkert välment men i praktiken en riktigt människofientlig reform som inte tog hänsyn till att även unga människor är olika, kan olika och vill olika. Socialdemokraternas jämlikhetsvisioner skapade ett gymnasium som fick mala ner de skoltrötta. Resultatet har blivit ett två tredjedels-gymnasium. Omkring två tredjedelar når gymnasiekompetens. Drygt en tredjedel gör det inte.

Alliansen föreslog i veckan att man ska återinföra en tvåårig yrkesskola på gymnasiet. Jag tror det är en utmärkt idé. Det finns många praktiska yrken med stor efterfrågan på arbetskraft som en tvåårig gymnasieutbildning kan tjäna som en god förberedelse för. De som går den kan lyckas med något och sedan komma i arbete istället för att försmäkta i tre år på en utbildning de vantrivs med eller har svårt att klara av andra skäl. Sedan står de där utan gymnasieexamen och utan bra väg in på arbetsmarknaden.

Det är naturligtvis viktigt att det finns goda möjligheter till vidare utbildning senare i livet, när hågen har ändrats och motivationen har ökat. Ingen ska vara ofrivilligt fastkedjad vid en yrkesroll på grund av ett beslut som fattades när de var 15 eller 16 år gamla. Men i dag måste vi agera för att hjälpa dem som är färdiga med högstadiet men har små chanser att hitta sin plats i dagens gymnasieskola.

Den nya tvååriga yrkesskolan ska inte ersätta dagens treåriga yrkesförberedande program. Dessa ska finnas kvar. De tvååriga yrkesutbildningarna riktar sig framför allt till dem som har allra svårast att finna sig till rätta i dagens gymnasieskola, bland de tiotusentals elever i varje årskull som i dag inte får någon gymnasieexamen. Genom att erbjuda en utbildning där de kan fokusera på praktiska ämnen så kan de få något som i dag förvägras dem. En ändamålsenlig utbildning.

Om man dessutom, gärna efter tysk förebild, kan knyta näringslivet närmare utbildningen tror jag att ännu mer vore vunnet för alla inblandade parter.