Åke Svensson har inte haft något avundsvärt år. Han blev under uppmärksammade former av med jobbet i början av året, efter Regionens bolag Gneabs kritiserade försäljning av Hantverket 1. Nu lever han under hotet av rättsliga följder och eventuellt skadestånd med anledningen av samma affär. Det beror bland annat på vad de gamla kollegorna i regionstyrelsen beslutar på sitt sammanträde i morgon onsdag. Och på vad bolagets nya styrelse beslutar på styrelsemötet på måndag.
Med anledning av läget valde Åke Svensson att framträda i en intervju på helagotland.se i går. I den sade han bland annat, inför regionstyrelsens sammanträde:
– Det är delikat. För här ska politiker döma andra politiker. Och det är naturligtvis inte lätt. Vi skulle aldrig ha suttit i styrelsen för Gneab, den kritiken är helt rätt.
Nej, nej. Helt fel. Det är absolut inte fråga om att politikerna ska döma – fria eller fälla. Regionstyrelsen är inte en domstol och kommer aldrig att bli en.
Vad regionstyrelsen och bolagsstyrelsen däremot kan göra, det är att bestämma att det inte behövs någon rättslig prövning. I strid med rekommendationerna från konsultbyrån KPMG som granskat affären.
Eller också väljer man att faktiskt få saken rättsligt prövad. Det är i sig ingen dom. Om man inte är hundra procent säker på vad en sådan prövning kommer att leda till. Och i så fall är det extra angeläget att en rättslig prövning verkligen blir av.
Åke Svensson hade också farhågor om vad en rättslig prövning kan ge för följdverkningar:
– Vi ville göra rätt. Det blev fel. Ingen har gjort detta för egen vinning. Det finns inget mygel eller smusslande. Ingen har försökt att sko sig. Frågan är intressant inte bara för Gotland utan även nationellt, för vem vill bli förtroendevald när man ser vad man riskerar?
Ska förtroendevalda kunna fatta vilka beslut som helst utan att det renderar några påföljder? Är det villkoret för att man ska kunna rekrytera rätt personer till politiska uppdrag?
Nej, ett grundkrav på förtroendevalda är väl att de kan ta på sig uppdrag utan att göra något som gör att de tvingas träda inför skranket.
Just eftersom deras uppdrag är så viktiga så kan de inte ha något som skulle kunna kallas ”politisk immunitet” – en licens att göra fel. För hur ska man kunna stävja inkompetens, vårdslöshet och maktmissbruk under sådana villkor?