Under denna mandatperiod har den röd-gröna regeringen beslutat att omlokalisera 20 myndigheter och 900 årsarbetskrafter till kommuner utanför Stockholm, antingen hela myndigheten eller delar av verksamheten. Enligt regeringen är detta en strategi för att öka den statliga närvaron i hela landet.
En kartläggning av Dagens Nyheter (25/6) visar att det i 17 av 20 fall är socialdemokratiskt styrda kommuner som fått ta del av omlokaliseringen. En slump? Civlminister Ardalan Shekarabi (S) menar att Statskontoret har undersökt var det behövs stärkt statlig närvaro, funnits passande utbildningar och "möjligheter till kompetensförsörjning" för de nytillkomna myndigheterna.
Det har dock sannolikt inte varit en nackdel att kommuner som Skellefteå, Kalmar, Luleå och Gotland styrs av S. Av större betydelse för medborgarna är de kostnader som omlokaliseringen av myndigheter innebär, både i reda pengar och vad gäller problemen med kompetensöverföring.
Det har föga förvånande visat sig svårt att locka med personal med specialistkompetens ut i landet. För vissa myndigheter handlar det i stort sett om att börja om från början. Då den absoluta majoriteten av personalen inte flyttar med handlar det i praktiken om att ersätta ett jobb i Stockholm med en tjänst i en medelstor svensk kommun. Statskontorets kriterier verkar inte ha gjort mycket för att underlätta rekryteringen.
Regeringen har förändrat sin retorik från att tidigare beteckna utlokaliseringen av myndigheter som glesbygdspolitik till att prata om "behovet av statlig närvaro i hela landet". Det senare budskapet är mer trovärdigt. För inte tillför ett antal specialisttjänster i Visby eller Luleå särskilt mycket till Fårö eller Norrlands inland? Det nya tjänsterna gör ingenting för att rädda utarmningen av landsbygden och växande problem med att leverera grundläggande samhällsservice till dem som blir kvar.
Det är alltså fel att kalla detta för glesbygdspolitik. Snarare är det ett försök att försvaga den oerhörda Stockholms-dominans som råder både inom politiken, finansen, inom kulturliv och media. Tillvägagångssättet är dock både ineffektivt och medför på det stora hela inga påtagliga förändringar för Landsortssverige.
I september tillkommer 15 nya tjänster vid Universitets- och Högskolerådet i Visby. På sikt stärker dessa akademiska tjänster Gotland och tillför nya skatteresurser. När det handlar om så relativt få tjänster och en så attraktiv inflyttningsort som Visby ökar möjligheterna att kompetensöverföringen från Stockholm kommer att fungera på ett tillfredsställande sätt. I flertalet av de övriga 20 kommunerna innebär omlokaliseringen dock att staten levererar sämre tjänster till medborgarna. Det är inget lyckat politiskt utfall oavsett ändamål.