Det är – förhoppningsvis – mycket som vi inte vet om bakgrunden och omständigheterna kring den "terroristjakt" som avslutade den svenska veckan som gick. Men av det vi vet är det ju inte mycket som kan övertyga oss om att den ska räknas som en merit för den svenska beredskapen. Men den bilden kan vara djupt orättvis.
Det började i och för sig hyfsat förtroendeingivande. I onsdags anhölls en person i sin frånvaro och han hittades redan på torsdagen. Men det framgick snart att han inte försökt gömma sig, att han hittades i en lägenhet i Boliden där dörren bar hans namn. Migrationsverket visste var han fanns. Och under gårdagens släpptes han igen.
Det finns enligt Säpo fortfarande oklara omständigheter, som gör att man arbetar vidare med ärendet. Hans Brun, terrorforskare vid King's college i London, gav sin syn på läget i Sveriges Radio i går.
– Det finns både goda och dåliga nyheter. De goda nyheterna är att rättssystemet och den juridiska apparaten fungerar. Man har fattat ett beslut från en juridisk bedömning och inte utifrån vad samhällsläget och oron. Det är bra det är viktigt att de principerna upprätthålls.
– Den dåliga nyheten är att hotbilden rimligtvis måste kvarstå, vilket innebär att de personer som har föranlett hotbildshöjningen fortfarande är på fri fot.
Det är viktigt att allmänheten kan känna förtroende för Säpo i detta läge. Hans Brun tror inte att den gångna veckan påverkat Säpos anseende.
– Jag tror inte att det påverkar förtroendet över huvudtaget. Jag tror att de flesta förstår att det här är ett komplicerat arbete.
Det är en svår avvägning i det arbete Säpo bedriver, att avgöra när man för säkerhetens skull ska trycka på larmknappen och när man ska avstå. Beslut som måste fattas på osäker eller ofullständig information, dessutom kanske under tidspress.