Jag hälsade på i föräldrahemmet i Värnamo i helgen och vädrets makter gjorde vistelsen 12 timmar längre än planerat, när blåsten förvandlade kvällsfärjan till en morgonfärja. Borde kanske ha använt den extra tiden till att studera lokala förhållanden, för när jag var tillbaka på jobbet igen så hade Riksorganisationen Hela Sverige ska leva gett utmärkelsen Årets kommun till Värnamo.
Hans-Göran Johansson, kommunstyrelsens ordförande som för övrigt också är far till centerledaren Annie Lööf, kommenterade utmärkelsen:
– Detta är resultatet av många års strategiskt arbete i att utveckla stad och land i balans. Utmärkelsen är mycket positiv för Värnamo kommun, det ger oss energi och inspiration att fortsätta detta viktiga arbete. Det kommer säkert också att inspirera andra kommuner.
Motiveringen från den kommitté som delade ut priset talar bland annat om ”dialog med landsbygdsinvånarna”, ”bredband”, ”närproducerad mat”, värnandet av landsbygdens skolor och ”en tydlig strategi för landsbygden”. Mycket av detta har även Region Gotland satsat på. När det gäller landsbygdsskolorna har det kanske gått lite väl långt. Dialogen? Nja, här har den har väl inte sällan mer antagit formen av ”information”.
Själv slås jag mer av andra än politiska skillnader mellan Gotland och kommunen där jag växte upp. På båda platserna finns en stark kultur av företagande, men med väldigt olika fokus.
Värnamo är en del av en småländsk företagarkultur som är mycket påtaglig. Där står inget ”post” före industrialismen. Även på mindre orter lever och frodas fortfarande tillverkningsföretag.
Jag tänker exempelvis på Horda i Värnamo kommun, en tätort med knappt 400 invånare och arbetsgivare som Horda Gummi, Horda Stans och Essell-produkter. Men, som Fredrik Lindström påpekade när han besökte orten för några år sedan med programmet Svenska dialektmysterier, Horda saknar också affär, restaurang, fik och kiosk. Du kan, enligt hemnet.se, i Horda köpa en trevlig tegelvilla med 125 kvadrat i lättskött 50-talsdesign försedd med bergvärme för 450 000 kronor. Men att hitta någonstans att sörpla i sig en kopp kaffe, ett wienerbröd och en kvällstidning? Det blir värre det.
Jag har svårt att föreställa mig att det skulle kunna se så ut i en gotländsk tätort av samma storlek. Oavsett om vi talar fastighetspriser eller fik.
Gotland har säkert mycket att lära av Småland men jag tror också att Småland kan ha en hel del att lära av Gotland. Och båda skulle kunna bli starkare av det. Här på ön startar man i högre utsträckning företag som vänder sig direkt till konsument och erbjuder i högre grad tjänster där många skulle kunna sorteras in i den breda kategorin ”upplevelser”. En typ av företagande som Småland, all driftighet till trots, förmodligen kommer att behöva mer av i framtiden.