Kultur- och fritidsnämnden beslutade i går att Roma badhus inte ska öppnas igen. Var det rätt beslut? Jag vet inte. Men det värsta är att jag inte tror att nämnden egentligen vet det heller.
Ja, det är ju till och med så att nämnden uttryckligen frågar sig hur vi ska ha det med baden på Gotland i framtiden. Nu planerar man att formulera en långsiktig strategi. Men en sak vet man tydligen med säkerhet, nu när denna strategi ska formuleras, och det är att badet i Roma ska stängas.
Baden i Visby och Hemse har också många år på nacken. Vad manegen är krattad för är att den där strategin kommer att inkludera ett sprillans nytt badhus i Visby. Ett sådant har man länge pratat om. Och sådana nya badhus har redan byggts i många andra kommuner runt om i Sverige, där man inte känt sig nöjda med de anläggningar som byggdes på 60- eller 70-talet.
Expressen ägnade faktiskt tre sidor i gårdagens tidning åt erfarenheterna av hur det går när kommunerna kastar sig i en ny bassäng och tar sig vatten över huvudet.
Där kunde man läsa exempelvis om Arenabadet i Skövde. Badhusdelen kostade 300 miljoner. Och driften av anläggningen går back med 40 miljoner om året. Det innebär att badet kostar varje kommuninvånare cirka 800 kronor om året. Om de håller sig på det torra. Men om en vuxen medborgare dessutom faktiskt vill bada också, och inte bara beundra badet från utsidan, ja då blir det till att slanta upp 120 kronor till för ett besök.
Det hänvisas ofta till ”folkhälsan” när det ska diskuteras badhus, utan att man nödvändigtvis underbygger detta med tröttsamma fakta, eller diskuterar hur badhus ska byggas eller drivas för att bäst serva detta syfte. Men över hela Sverige byggs ”äventyrsbad”, med ”actionbad”, vattenrutschkanor, ”strömkanal”, spaanläggningar, relaxavdelningar, vågmaskiner och ”multibassäng” med mera. Varför är det citattecken runt en del av dessa attraktioner? De satte jag dit när jag inte hade en aning vad i hela friden det är som de skryter om.
Ursäkta mig, men badhusprojekten verkar ofta handla mindre om folkhälsa och mer om kommunal lyxkonsumtion. På skattebetalarnas bekostnad vill kommunledningarna visa hur generösa de kan vara mot medborgarna.
Ingemar Linusson, fastighetschef i Skövde, tror att skattebetalarna i Skövde ”backar upp det här”. Men vad äger han samtidigt om biljettpriset på 120 kronor vid Arenabadet i Skövde?
– I början diskuterades biljettpriserna och det är möjligt att priset sattes för lågt. Men ska man låta kunderna betala vad badhuset egentligen kostar, så skulle det inte komma några kunder hit alls.
När nu Region Gotland överväger en badstrategi så hoppas jag att man tar folkhälsoargumentet seriöst. Hur ser en badhusstrategi ut som är ekonomiskt försvarbar och ger bäst påvisbara effekter på folkhälsan för pengarna? Då kanske fokus hamnar på motionssim och simkunnighet, snarare än vattenrutschkanor och spaanläggningar. Och då kanske man bryr sig mer om tillgänglighet och mindre om äventyr och interkommunal tävlan. Och kanske kan man till och med förutsättningslöst pröva om ett nytt badhus är bästa lösningen. Jag hoppas det.