Migrationsverket har just nu extremt svårt att räcka till. Att det skulle komma flyktingar till Gotland har vi vetat länge. Det var meningen att det skulle ske välplanerat och under ordnade former. Men när de 200 första kom med färjan från Nynäshamn så tycktes det ändå ske med bristande information till alla berörda, tolkbrist och många praktiska frågor som liksom hänger i luften. Men de asylsökande har i alla fall tak över huvudet. Inte tältduk, vilket verkar bli fallet i andra delar av landet.
Det är inte svårt att förstå varför Migrationsverket har problem. Det var också efter nödrop från Migrationsverket som regeringen plötsligt bestämde sig för att införa tillfälliga gränskontroller där flyktingar kommer resande till Sverige från Tyskland och Danmark.
Ur en synvinkel förstår jag regeringens beslut. Vi har inte haft kontroll över vilka som reser till och befinner sig i Sverige, eftersom både EU:s yttre gräns och Dublinförordningen inte håller längre. Vi har inte kontroll längre ens över var de som sökt asyl befinner sig, många ensamkommande flyktingbarn har exempelvis försvunnit från sina boenden och vi vet inte var de är. Än mindre vet vi vilka som rest in i Sverige utan att söka asyl, ofta för att resa vidare till främst Finland och Norge och söka asyl där. Andra väljer att stanna i Sverige utan att registrera sig för en inofficiell existens i samhällets utkanter.
Men samtidigt så står jag ju frågande inför att regeringen, när den väl lyckas genomföra en konkret åtgärd, väljer att agera på ett sätt som snarast kommer att öka belastningen på Sveriges asylsystem. Tidigare kunde flyktingar att välja att resa genom Sverige för att söka asyl i ett annat land. Precis som de som reser genom hela Europa och flera möjliga asylländer för att söka asyl i Sverige. Men de som vill till exempelvis Norge eller Finland tvingas nu välja emellan att söka asyl i Sverige eller att vända vid gränsen och söka sig en annan väg.
Den åtgärd som Sverige har vidtagit är som utformad för att minska belastningen på just Norges och Finlands asylsystem, snarare än det svenska.
Inrikesminister Anders Ygeman verkade inte heller klar över vad regeringens beslut kommer att leda till:
– Det här bidrar till att skapa ordning och reda. Men det är inte säkert att det minskar antalet asylsökande.
Hur mycket ordning och reda blir det egentligen, om asyltrycket på Sverige ökar istället för att minska? Blir det bara ett mer noggrant sätt att dokumentera asylsystemets sammanbrott?
Det är meningen att det ska ta tre månader att behandla en asylansökan. Det är viktigt både för asylsökande och för Sverige att denna tid av oviss och ofta improduktiv väntan i tillfälligt asylboende inte blir lång. Nu är behandlingstiden snarare ett och ett halvt år och det talas om att den snart kommer att vara två år lång. Det är verkligen skadligt. Är det de asylsökandes negativa erfarenheter från denna sega limbotillvaro som på sikt ska skrämma bort flyktingströmmen från Sverige? Oavsett om man gör den kalkylen eller ej, så är resultatet förfärligt.