Jag satt bakom ratten när jag hörde det på radion i torsdags. Hela bilen liksom krängde till. Dra på trissor. Ett av de partier som har blocktillhörighet hade faktiskt presenterat förslag om vad man kan göra åt tiggeriet. Jag är lite skeptisk till Moderaternas idé om att förbjuda just organiserat tiggeri. Där finns gränsdragningsproblem som jag förutspår är svåra att lösa. Men exempelvis att se till att illegala boplatser inte permanentas är en bra idé.
Det behövs mer heltäckande idéer, bland annat om hur EU-migranterna från Rumänien och Bulgarien ska få hjälp i sina hemländer, men det är åtminstone en början på att partierna i Sverige ger sig in i debatten om vad man kan göra åt tiggeriet i Sverige. Under veckan har vi ju fått höra hur tiggeriet mer än dubblerats i Sverige och att omkring 4000 tiggare huvudsakligen från Balkan är spridda över Sveriges kommuner.
Sedan körda jag nästan av vägen, när radion fortsatte rapportera. Moderaternas förslag välkomnades av barn- och äldreminister Åsa Regnér! Jösses! Hon kallade det för ”ett intressant förslag”.
Fantastiskt! Tänkte jag. Så konstruktivt. Om regeringen och Moderaterna är överens om att något måste göras, då kan ju debatten verkligen resultera i praktisk politik. Det finns en möjlighet att något kan hända, när man tidigare bara har visat passivitet.
Men glädjen blev kortvarig. Moderaternas förslag slutade tydligen vara välkommet. Åsa Regnér hade ändrat sig, antagligen efter bakläxa inom regeringen, och skrev istället på DN Debatt om hur ”Moderaterna fiskar i grumliga vatten”.
Jag önskar att statsråden kunde ta sitt grumliga vatten och ge sig själva ett rejält lavemang. Det måste bli ett slut på dessa rutinmässiga anklagelser så fort någon försöker tänka nytt om migrationspolitik eller tiggare.