Jag förstår problematiken. Så sade regionstyrelsens ordförande Björn Jansson vid mötet i Fårösund i förrgår kväll, inför hotet om att idrottsanläggningen kan stängas för allmänheten om ett par veckor.
Jag ska inte racka ner på honom för mycket för det. Jag har själv använt liknande fraser, exempelvis i telefonsamtal med läsare, när jag varken vill hålla med eller säga emot. Det är ju inte alltid man genast förstår hur en ny synpunkt ska passa in i ens eget värderingssystem och världsbild. Så jag hör vad du säger. Budskapet har gått fram. Eller det tål verkligen att tänka på.
Men å andra sidan är ju frågan om badet i Fårösund inte alls ny. Region Gotland, i form av kultur- och fritidsförvaltningen, har varit bekant med den i ett par år nu. Det handlar snarare om att Björn Jansson inte vill visa sina kort, innan slutspelet börjar. Björn Jansson står inför en eventuell akutinsats, kanske i någon form av samarbete med civilsamhället på norra Gotland. Hans Rosenlund, ordförande i Fårösunds GOIK, påpekade att om det var en förening istället för ett företag som drev anläggningen, så skulle det vara lättare att söka offentliga medel och bidrag.
I går skrev jag om Svenskt Näringslivs årliga ranking av företagsklimatet i Sveriges kommuner.
En av de faktorer som ingår i rankingen är ”konkurrens från kommunens verksamheter mot de privata företagen”. Där rankas Gotland som 283:a av 290 kommuner.
En annan faktor är ”andelen av den kommunala verksamheten som genom upphandling eller direktupphandling köps in från privata företag, föreningar och stiftelser”. Här är Gotlands ranking riktigt bra – plats 28.
Men hur ska företaget Gotlands idrottscenter bedöma förutsättningarna i sin bransch, om deras driftform i praktiken omöjliggörs på grund av Region Gotlands agerande och andra diskriminerande förutsättningar. Det företagsklimatet kan verkligen inte kännas speciellt hett. Jag hoppas att Björn Jansson förstår den problematiken också.