Om jag själv hade varit lärare så föreställer jag mig att jag skulle ha föredragit att jobba vid en liten skola på landsbygden. Så långt bort som möjligt från alla som skulle kunna tänkas ha synpunkter på undervisningen. Så långt bort från möjligt från alla sammanträden och efterhängsna krav på dokumentation. Men det är kanske bara i min föreställningsvärld som en liten landsbygdsskola kan vara en plats där överordnade, av rent praktiska skäl, tvingas acceptera en mer gammaldags lärarroll där läraren är en mer egenmäktig och betrodd medarbetare.
De som verkligen arbetar som lärare tycks i alla fall inte dela mina kanske feltänkta preferenser. Tvärt om är det till lärartjänster på landsbygden som det är svårast att rekrytera. Samtidigt är strukturen på Gotlands skolorganisation, med många små skolor, väldigt resurskrävande.
Redan tidigare har professionen, bland annat i form av öns rektorer, för undervisningens skull förespråkat att skolorna borde vara färre än i dag. Gotlands skolorganisation är dyr men levererar inte resultat i nivå med kostnaderna.
När det dessutom nu visar sig svårt att rekrytera till landsbygdsskolorna får professionen sannolikt ytterligare vatten på sin kvarn. Det kan man läsa in mellan raderna när Eva Edin, HR-chef på Regionen, uttalade sig i gårdagens GA:
– Det är en hektisk tid för skolledarna. Vi har många enheter att bemanna och det är ett bekymmer, men det är en politisk fråga hur många skolor och förskolor vi ska ha.
Det var politiken som vek ner sig senast det begav sig, när ett tiotal skolor var ifrågasätta och det slutade med att enbart Hogräns skola lades ner. Sedan dess har barn- och utbildningsnämnden tvingats till återhållsamhet, för att lämna plats för stora underskott i andra nämnder, som hälso- och sjukvårdsnämnden. Finansieringen av den extremt spridda skolorganisationen känns allt tunnare. Var går smärtgränsen innan den rödgröna majoriteten i nämnden anser att det är påkallat att agera? Sannolikt på andra sidan nästa val.
Och om det blir maktskifte? Ja, då kan Centerpartiet bli en stoppkloss.
Går utvecklingen tillräckligt långt blir det kanske till slut elevernas föräldrar som tvingar igenom en reform, genom sina skolval.