Det är häftigt att ta det där första steget in på arbetsmarknaden och att inte behöva vara beroende av någon annan för sin försörjning. För många unga som tar sig in på arbetsmarknaden är det tidsbegränsade anställningar som erbjuds.
En LO:s rapport för tiden mellan 1990 och 2014, beskriver att visstidsanställningar för unga är på en historiskt hög nivå. Ungefär varannan person under 25 år har en tidsbegränsad anställning. Den bransch som har flest sådana typer av anställningar är i kultur-, hotell- och restaurangbranschen. Av den totala arbetskraften hade cirka 15 procent tidsbegränsade anställningar första kvartalet 2014.
I kontrast till LO:s resonemang är allt inte bara svart eller vitt. Det bör ses som positivt att människor över huvud taget har en anställning, men man ska förstås inte blunda för de problem som finns. Det är inte bra för människor att ständigt leva i ett tillstånd av ständig beredskap, vilket tidsbegränsade anställningar ofta innebär, om de inte själva söker den arbetsformen. Det är svårt att planera för framtiden och i vissa fall skaffa bostad på grund av den ”tillsvidarenorm” som präglar samhället och förstärks påhejad av lagen om anställningsskydd, LAS.
Visstidsanställningarna har en saklig grund. Det är rimligt att en person anställs på grund av meriter och erfarenhet. Även om det innebär att de flesta arbetsgivarna inte i första hand väljer den med låg utbildning och lite erfarenhet.
I bland handlar det om att företag inte har råd att nyanställa för mer än ett halvår i taget. I andra branscher är säsongsarbete ett måste. Det är inte möjligt att ha alla heltidsanställd i en rörelse som bara lever tre månader om året om företaget ska gå runt.
Det är viktigt att det finns ett trygghetssystem i samhället, men det är tydligt att arbetsmarknaden behöver bli mindre stel. Det finns förmodligen inga enkla lösningar, men målet bör vara, som det var för Alliansregeringen, att skapa arbeten för fler människor, inte att straffa ut företag som anställer människor under en tidsbegränsad period. För de anställer åtminstone.
Före detta statsminister Fredrik Reinfeldt (M) påpekade i ett tal (Ekot 21/11) att visstidsanställningar skapar lägre trösklar in på arbetsmarknaden, vilka sedan kan övergå i fasta anställningar. Det är kanske är på tiden för den nya S/MP-regeringen att inleda ett arbete för att börja luckra upp LAS och heltidsanställningsnormen för att fler ska få en chans?
Om S/MP-regeringen i stället fortsätter på det redan inslagna spåret att driva en politik som motverkar tillväxt, företagande och jobb kommer inte de ofrivilliga visstidsanställningarna att minska. Snarare tvärtom.