Lägg ner gymnasieskolans introduktionsprogram. Det föreslog Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas riksförbund, i en debattartikel i Dagens Nyheter häromdagen.
Hon har väldigt rätt. Introduktionsprogrammet är i stor utsträckning en uppsamlingsplats för dem som redan misslyckats i grundskolan och egentligen inte är behöriga för gymnasiet. Under dessa förutsättningar är det givet att många av dem kommer att misslyckas även med sin gymnasieutbildning. Endast cirka 6 procent klarar av att ta gymnasieexamen inom tre år. Det innebär i genomsnitt en elev i en klass med 17 elever. Ett bedrövligt facit.
Tyvärr är många av dem som hamnar i denna misslyckade skolform nykomlingar. Många med så bristande förkunskaper att de trots bristande skolvana på några år ska lära sig det som lärs ut under både grundskola och gymnasium. Åsa Fahlén konstaterar:
”Det största introduktionsprogrammet kallas språkintroduktion, och är till för invandrade elever som inte behärskar det svenska språket. Under krisåret 2015 tog Sverige emot över 160 000 asylansökande, varav cirka 80 000 var barn och ungdomar. Även åren före 2015 hade Sverige en hög invandring med många nyanlända i högstadie- och gymnasieålder.
[...]
Lärarna har haft nästintill ett omöjligt uppdrag när det gäller att anpassa undervisningen utifrån varje elevs behov i klasser där några elever är analfabeter och andra har en mycket god skolbakgrund med sig.”
Totalt misslyckas drygt en tredjedel av varje årskull – 35 procent– med att slutföra en godkänd utbildning.
Det är helt förödande för många av dem. Och definitivt förödande för samhället.
Efter att ha misslyckats med gymnasiet ska de ta sig in på en arbetsmarknad där många enkla jobb har prisats ut och avskaffats. En arbetsmarknad som ställer höga krav både på förkunskaper och anpassnings- och inlärningsförmåga.
Var ska de ta vägen och vad ska de göra – alla de som inte kan ta klivet in i arbetslivet och det reguljära vuxenlivet? Vad återstår det för vägval? Tja, livet som yrkeskriminell finns ju alltid. Fler och fler tycks välja den banan.
Vad göra? Lärarnas riksförbund har några förslag. Bland annat följande förslag tänkt just för nyanlända elever med bristande skolbakgrund:
”För dessa elever behövs en kortare lärlingsliknande utbildning som inte i ett första steg leder till en gymnasieexamen.”
Det skulle kunna ge dem båda realistiska möjligheter att klara utbildningen och samtidigt en efterfrågad om än inte speciellt bred kompetens. Det är inte idealiskt, men om idealet inte går att uppnå så är det definitivt bättre än den utbildning de får i dag.
Jag hoppas bara att ingen får samma briljanta idé för gymnasiet, som den socialdemokratiska tankesmedjan Tiden nyligen presenterade för grundskolan. Att avskaffa betyget F, underkänt, i högstadiet.
Avskaffar man bara F så blir alla som i ett trollslag godkända och behöriga för gymnasiet! Utan att man behöver slösa krut på att lära eleverna mer.
Men de förblir ju lika okunniga och oförberedda för studierna på gymnasiet. Förutsättningarna att klara utbildningen förblir lika dåliga.
Att agera på detta sätt är ungefär lika begåvat som att blunda för att undvika att bli påkörd av ett anstormande tåg.