Ibland är det här jobbet lite... tja, jobbigt. Det gäller exempelvis när jag anser det påkallat att skriva i ett aktuellt ämne, när jag samtidigt inte ens är säker på vad jag själv tycker. Så är det med de dubbla markanvisningarna, där byggbolag ska kunna få tillgång till attraktiv mark i Visby, mot att de låter sig tubbas att bygga bostäder även i mindre orter på Gotland, som i Klintehamn och på Hemse.
Å ena sidan tycker jag att det är problematiskt att byggbolag ska utpressas att bygga där de annars inte hade byggt. Byggprojekt mår bäst av att kunna räknas hem på egna meriter. Det finns exempelvis risk att man bygger bostäder som inte efterfrågas, vilket kan bli mycket dyrt, och att Regionen får sämre betalt för den mark som säljs än man annars hade fått. Minskad konkurrens i markanvisningen kan leda till att ett sämre projekt vinner, avseende arkitektur, stadsbild eller byggkvalitet. Förväntade förluster av det påtvingade bygget kan också tänkas fördyra de bostäder som byggs i Visby, när man ser sig tvungen att ta igen på gungorna det man befarar att förlora på karusellen.
Å andra sidan är bostads- och byggmarknaderna i Sverige sjuka. Detta för bland annat med sig att byggprojekt utanför de mest attraktiva lägena kan bli svåra att räkna hem. Ska inte en kommun kunna använda bland annat dubbla markanvisningar för att, på denna sjuka marknad, få en friskare fördelning av nya bostadsbyggen? Tillhör det inte Region Gotlands uppgifter att försöka även på denna väg skapa ett fungerande och balanserat samhälle på ön? Varför ska en sjuk marknad tillåtas diktera hur morgondagens samhälle ska se ut?
Å tredje sidan låter det sig hävdas att dubbla markanvisningar ytterligare förvrider en redan skruvad marknad.
Så vad kan jag i denna kluvenhet säga om Regionens planer på att använda dubbel markanvisning? Jo, så länge markanvisningen är öppen och konkurrensutsatt kan Regionen med fog använda denna metod för att försöka påverka var det byggs nya bostäder. Så lycka till.
Men om jag själv drev ett byggbolag så måste jag samtidigt konstatera att jag nog hade dragit öronen åt mig om jag hade känt dubier inför delar av projektet. Inte minst i dessa dagar då det finns tecken på en vikande bostadsmarknad, kanske inte just på Gotland men i Sverige som helhet. De mäklare som tror på fallande priser är fyra gånger fler än de som tror att priserna ska stiga och till och med i Stockholm har det nu visat sig svårt att sälja vissa av de bostadsrätter som är på väg att färdigställas.
En av ivrarna bakom dubbla markanvisningar – Lars Thomsson (C) – uttryckte i gårdagens GA farhågor inför tajmingen.
– Det har tagit otroligt lång tid. Ska vi få företag att bygga på landsbygden måste vi tajma högkonjunkturen. Jag tycker vi är sent ute.
Det tror jag tyvärr att det ligger mycket i. Men jag ser med spänning fram mot Regionens försök.