En stor annalkande flyktingvåg över Medelhavet varnar Maltas premiärminister Joseph Muscat för, i en artikel i lördagens GA. Och stödjer Italiens initiativ för att möta (och mota) flyktingvågen i Libyen snarare än ute på havet. Hans utrikesminister George Vella tror mer på att upprätta asylläger på egyptisk mark.
Detta görs extra intressant av att Malta nu är ordförandeland i EU, med inflytande på EU:s agenda.
Dagens situation, där flyktingar som plockas upp på Medelhavet tas till Europa, lockar ju faktiskt flyktingar att ge sig ut i osäkra och överlastade farkoster med bristande sjöduglighet. Flyktingsmugglarna ger dem kanske inte ens bränsle nog för att göra hela resan. Tusentals drunknar.
Australien lyckades avskräcka båtflyktingar och hejda döden på havet just genom att upprätta flyktingläger i fattiga grannländer som Papua Nya Guinea och Nauru. På så sätt lyckades man krossa flyktingarnas dröm om ett liv i Australien.
Men tydligen ansåg inte Australien att bara en stängd gräns var tillräckligt avskräckande. I höstas släppte Människorättsorganisationen Amnesty International en rapport om villkoren i flyktinglägret på Nauru. Ett helvete av hälsoproblem, övergrepp och korruption. Amnestys pressmeddelande om rapporten konstaterade att:
”Australiens regering har isolerat svaga kvinnor, män och barn på en avlägsen plats som de inte kan lämna, med det specifika syftet att de ska lida. Och lider gör de.”
Europa kommer inte att öppna sina gränser för en migrationsvåg av människor som flyr från krig, förtryck och fattigdom. Samtidigt måste man göra något för att hindra att så många dör under sina försök att ändå nå Europa. Men Australiens lösning kan inte kopieras. Människor som flyr för att förbättra sina liv förtjänar inte att utsättas för kalkylerad grymhet. Det är ovärdigt, omänskligt och helt oacceptabelt.