Hälso- och sjukvårdsnämnden begär en extra tilldelning på 55 miljoner kronor för nästa år, vilket är betydligt mindre än det underskott på 80 miljoner som man siktar på i år. Nämndens ordförande Stefaan De Maecker (MP) kommenterade detta i gårdagens GA:
– Det här är inga lätta besparingar. Jag tar inte gift på att vi sparar de summor som anges.
Bra. Gör inte det. Att ta gift är en ordination med usel prognos och inte bra ur ett hälsoperspektiv. Och att ta gift på att Hälso- och sjukvårdsnämnden inte ska drabbas av stora underskottsproblem som den misslyckas med att hantera – ja, det vore ju ytterst självdestruktivt. Ungefär som att spela rysk roulette med sex kulor och inga tomma patronplatser i revolverns trumma.
Frågan är ju dock varför man går igenom den här skäligen meningslösa övningen att upprätta en budget överhuvudtaget? Om nu Hälso- och sjukvårdsnämnden har fria tyglar att göra av med mer pengar än den tilldelats – vilket den regelmässigt gör – så är ju budgeten ändå inte mycket värd. Att upprätta en budget som håller – men som man vet inte kommer att omsättas i praktiken – det är ju ren skönlitteratur. Hittepå. Eskapism. Verklighetsflykt. Kalla det vad du vill.
Jag kommer att tänka på en tecknad film med Tom och Jerry, där katten Tom öppnar en dörr och ser ett godståg som är på väg rakt mot honom. Han stängde dörren igen. Det hjälpte inte.
Ja ja. Jag vet. Region Gotland är skyldig att upprätta en budget för alla sina verksamheter. Men den rödgröna ledningen har ju visat sig fullt kapabel att åsidosätta kommunallagens krav för innevarande budgetår.
Jag kan ju förstå varför Region Gotlands ledning drömmer om att införlivas i en storregion som tar över ansvaret för sjukvården. Det är som om de rödgröna gett upp alla tankar på att få ordning på sjukvårdens ekonomi.
Men samtidigt ter sig storregionen alltmer avlägsen. Stockholm är en motvillig partner. Gotland kom inte med i den planerade första vågen av regionfusioner 2019. Och i går sällade sig Liberalerna till dem som är emot reformen. Partiledare jan Björklund förklarade varför:
– Vi kommer att rösta nej till detta. Vi ser att det finna stora nackdelar: omfattande byråkratisering, långt avstånd mellan medborgare och förtroendevalda. Samtidigt som det inte löser några problem.
Så det är inte säkert att lösningen på Region Gotlands problem blir att skicka dem vidare till en högre makt.