Det var regeringens fel. Det var budskapet under den förra mandatperioden, när Gotlands rödgröna regim hade svårt att få ekonomin att gå ihop. Det blev tillslut en rejäl skattehöjning – "den sista utvägen" – trots en förändring i det kommunala skatteutjämningssystemet som också gav många nya miljoner till Gotland. Trots jättelika återbetalningar av försäkringspremier från AFA och intäkter från mycket omfattande fastighetsförsäljningar.
Vems fel är det nu när man plågas på en budgetberedning där man har svårt att få utgifterna att motsvara inkomsterna? Jag kan ju i sammanhanget inte låta bli att konstatera att en del av regeringens skattehöjningar inte bara drabbar företagen och medborgarna utan även kommunerna. Som höjningen av de ungas arbetsgivaravgifter.
De rödgröna får svårt att få årets utfall att gå ihop. Prognoserna bryter mot budget, och man riskerar att få med sig ett rejält underskott. 75 miljoner kronor.
Men nämnderna visar inte mycket till återhållsamhet inför nästa års budget. Omkring 100 miljoner extra har de begärt. Regionstyrelsens ordförande Björn Jansson hoppas på manna från ovan i gårdagens GA:
– Det är ingen som vill höja skatten. Vi kan hoppas på höjt statsbidrag, men det vet vi ingenting om ännu.
För att hålla ordning på Regionens ekonomi krävs det kontinuerligt prioriteringar och återhållsamhet. Det är nödvändigt för att pengarna ska räcka och nödvändigt för att man ska få ut så mycket som möjligt av de skatteintäkter man avtvingat medborgarna.
Men "den sista utvägen" tycks ibland som den enda utvägen för de rödgröna.
Ytterligare skattehöjning borde nu inte ens övervägas. Gotlänningarnas skatt är redan hög och ytterligare höjningar skulle bara göra det ännu svårare att attrahera nya invånare. Långsiktigt är en skattehöjning ett hot mot Regionens ekonomi.