Håller vi på att försätta oss en situation där botten faller ut bostadsmarknaden trots att det råder bostadsbrist? Det kan hända när man har en sjuk bostadsmarknad och driver på byggandet av bostäder. Dyra bostäder i måttligt attraktiva lägen som de som efterfrågar dem inte har råd med.
I går läste jag om bostadsutvecklaren Oscar Properties som lockar köpare med ett räntefritt handpenningslån. Det låter, tycker jag, ungefär som när man lockar folk att köpa dyra tv-apparater de inte har råd med, med ett "räntefritt" erbjudande att de kan få betala någon gång i framtiden. Så riggar man en skuldfälla.
I förrgår läste jag om byggbolaget Wallenstam och företagets byggprojekt i Solberga i den södra delen av Stockholms kommun. Företaget ändrar sina planer för 90 lägenheter i den första etappen av bygget. Vd Hans Wallenstam förklarade i ett pressmeddelande:
– Vi upplever att marknadsläget på bostadsrättsmarknaden i Stockholm just nu är lite osäkert. Vi väljer därför att göra om första etappen av Orangeriet till hyresrätter efter att ha gjort ett marknadstest av projektet där vi noterar att bostadsrättsmarknaden har svalnat av. Tack vare vår kostnadseffektiva nyproduktion och vår finansiella styrka kan bostadsrättsproduktioner ställas om till hyresrätter och bidra positivt till resultatet.
Sveriges Radios P1 Morgon rapporterade i går om "extremt många lediga bostadsrätter i Stockholm". Enligt P1 Morgon är det många fler bostadsbolag än Wallenstam som styr över från bostadsrätter till hyresrätter.
Det är många faktorer som drivit upp priserna på bostäder. Bostadsbrist i kombination med alltför få nybyggen. Snabbt växande befolkning, bland annat beroende på migration. Den extremt låga räntan. De som konkurrerar i budgivningarna anser sig ha råd att skuldsätta sig på ett helt annat sätt i dag än när räntan var högre. Och med ränteavdragen subventionerar staten denna skuldsättning. För att nämna de kanske viktigaste exemplen.
Jag ska inte påstå att vi befinner oss i en byggboom. Byggandet har ökat från låga nivåer. Under fjolåret påbörjades 67 000 nya bostäder, vilket var ungefär tre gånger fler än under 2012. Det är egentligen fortfarande en måttlig nivå, i ett land med bostadsbrist och snabbt växande befolkning. I januari i år passerade Sverige 10 miljoner invånare. Så sent som år 2004 passerade vi nio miljoner.
Ändå räcker ett byggande på denna måttliga nivå för att marknaden åtminstone ska bli skakig, trots att alla andra faktorer som drivit upp bostadspriserna fortfarande är kvar. Bristen. Folkökningen. Räntorna och subventionerna. Och så vidare.
Bostadssektorn behöver omfattande reformer, så att befintliga bostäder kan utnyttjas bättre och så att kommuner och byggbolagens investeringar kan vägledas av en frisk bostadsmarknad. Låt mig avsluta med att citera en SVT-nyhet från augusti i fjol:
"Mer än 700 lägenheter har rivits eller ställts om i Hagfors. Men nu planerar kommunen för nya bostäder.
– Det skulle betyda jättemycket. Det skulle bli en större självkänsla och ett större självförtroende för hela orten, säger kommunalrådet Åsa Johansson (S)."
Så mycket tydligare kan en sjuk bostadsmarknad inte illustreras.