Björn Jansson vill inte längre. Som framgår på nyhetsplats i dagens GA så vill han att partiet ska börja planera för att ersätta honom med någon annan. Han fick kliva in som regionstyrelsens ordförande när Åke Svensson blev oplanerat diskvalificerad och Jansson närmar sig nu folkpension. Så det är inte så konstigt om han tycker att det är läge att trappa ner. Men när han försöker framställa det som att det finns ett stort startfält av kvalificerade efterträdare att välja bland – ja, då undrar man ju om det finns kandidater som Socialdemokraterna av någon anledning har hemlighållit för allmänheten.
Det är ett problem för partiet att startfältet är så skralt. Och beroende på när ledarskiftet sker, och beroende på valresultatet, så blir det även ett problem för hela Gotland.
Som framgår av den budget som presenterades i går så är det inte ett stabilt fögderi som Björn Jansson lämnar efter sig. Framöver behövs det ett beslutsamt och kompetent ledarskap som med tuffa beslut och fast hand förmår vända en negativ utveckling. Men hur mycket hopp har vi att man ska kunna hitta ett sådant inom Socialdemokraterna på ön?
Trender från huvudstaden tenderar ju att sprida sig ut i landet. Om vi antar att S-ledarskiftet här på följer samma mönster som partiets ledarskiften på riksplanet, så har jag en förutsägelse av hur det kommer att gå till.
Redan nu talar partiföreträdare om hur förträffligt det vore om Socialdemokraternas ledande regionpolitiker kunde bli en kvinna. Det påminner mig om hur det lät inom Socialdemokraterna på riksplanet när man skulle utse en efterträdare till Göran Persson. Det började med att alla män uteslöts och efter att några kvinnliga kandidater hoppat av så fanns det bara en kvar att välja på: Mona Sahlin.
Meit Fohlin är väl den som ser absolut troligast ut som Gotlands Mona Sahlin.
När Mona Sahlin misslyckats så föll valet på den tämligen oprövade och otippade Håkan Juholt, som bland annat försökte profilera sig som en kulturpolitiker. Hans gotländska motsvarighet skulle kunna vara kultur- och fritidsnämndens relativt färska ordförande Filip Reinhag.
Och sedan? Vem skulle kunna vara öns motsvarighet till Stefan Löfven? En trygg kandidat, fast förankrad i arbetarrörelsen, med en bakgrund i Metall och LO. Är det inte tekniska nämndens ordförande Tommy Gardell som oraklet kan skymta i det töcken ur vilket framtiden ska utläsas?
”Måtta i allt” stod det i förtemplet till oraklet i Delfi i antikens Grekland. Men omåttlig oro är inte omotiverad.