Jag skrev i gårdagens huvudledare bland annat om hur alla partier utom Sverigedemokraterna samlat sig i två minoritetsblock i fullmäktige och när dessa block tycker olika så är det SD som bestämmer.
Men SD, med sina sex mandat av 71, kan naturligtvis inte få igenom sin egen politik. SD har i dessa lägen makten att välja att driva igenom det borgerliga eller det rödgrönrosa förslaget. Eller också kan de lägga ner sina röster, vilket de gjorde i budgetomröstningen. Och då vinner de borgerliga.
Därmed är det nonsens, det som påstods i Folkbladets ledarsidas rubrik i gårdagens GT. Det är inte alls så att ”Alliansstyret ger SD full pott”. Och det är inte heller så som påstods i texten att ”SD fick igenom sin politik i samtliga frågor som de tog ställning i”. SD röstade för andras förslag.
Jag påstår inte att situationen är oproblematisk. Jag tycker verkligen att den borgerliga regionledningen borde samtala med HELA oppositionen för att i förväg försöka förankra sina förslag, så att man vinner viktiga voteringar och kan genomdriva en ansvarsfull politik. Helheten riskerar att bli ansvarslös om en ohelig allians av rödgrönrosa och SD ibland tar över makten i enskilda frågor. Vilket skedde under måndagens möte i regionfullmäktige.
Det förvånar mig lite att Eva Nypelius bedömning av den politiska situationen på Gotland är så radikalt annorlunda än Annie Lööfs bedömning i regeringsfrågan. Egentligen är förhållandena väldigt lika varandra. Visst, å ena sidan är de borgerliga på Gotland något större än den samlade vänstern medan det är tvärt om i riksdagen. Men å andra sidan har riksdagen regler som gör det lättare för en minoritetsregering att få igenom en sammanhållen budget, regler som saknas i regionfullmäktige. Och varken i fullmäktige eller i riksdagen har något block majoritet.
Missförstå mig inte, jag tycker att Eva Nypelius har rätt och att Annie Lööf har fel. Läget både i regionen och i riket medger ett borgerligt styre. Och i båda fallen skulle styret bli bättre med en ledning som gör allt vad den kan för att förankra sina förslag, även hos partier som man kanske egentligen inte vill prata med.