Skattefinansierade politikproducenter. Så skulle man kunna beskriva partierna, om man vill. Självfinansieringsgraden är låg och GA skrev i lördags om hur partierna ger sig själva över 6,4 miljoner om året i partistöd bara på Gotland. Dessutom har regionråden blivit fler och partierna planerar att dessutom tilldela sig sammanlagt fyra tjänster för politiska sekreterare, det vill säga politiskt utsedda tjänstemän som kan stödja de förtroendevalda. Ungefär som ministrar har statssekreterare och andra stödfunktioner.
Det är inte så konstigt att beslutsfattare ser närbelägna behov med större tydlighet. De kan besluta om besparingar ute i verksamheterna med osthyvelsmetoden utan att ens definiera hur det ska gå till eller veta vad konsekvenserna blir. Men sin egen besvärliga arbetssituation är de ju väl medvetna om och kan säkert argumentera hyggligt väl för varför förstärkningarna är nödvändiga.
Jag ska inte påstå att löner och arvoden till politiker utgör en speciellt stor del av Regionens budget. Så är det inte. Men det är klart att de får det svårare att förvalta Regionen med återhållsamhet, när de visar sådan generositet mot sina egna organisationer.
Det ställs allt högra krav på regioner och kommuner. Det fanns en tid, när skattetrycket var mycket lägre än i dag, där kommunerna ansåg sig ha råd att bygga vackra stenhus när de behövde nya skolor. Nu har kommunerna större resurser än någonsin, men de ska också tillhandahålla ett så brett utbud av välfärdstjänster att man bygger paviljonger istället för palats.
Det har blivit mer krävande att vara förtroendevald politiker. Samtidigt har rekryteringsbasen krympt i takt med att partierna får allt färre medlemmar. Och partistödet som ska stärka partierna gör dem i det långa loppet svagare eftersom partistödet gör dem mindre beroende av just medlemmar.
Det är något av ett moment 22. Eller åtminstone en negativ spiral som är svår att bryta. Men en sak vet jag. Nästa gång Regionen har akuta ekonomiska problem och famlar efter osthyveln – eller tårtspaden – så blir besparingen svårare att argumentera för.