GBJ Bostadsutveckling ville inte bygga de planerade 60 hyreslägenheterna på A7 utan att man hade de ekonomiska förutsättningarna klart för sig. På en fluktuerande bostadsmarknad finns det tillräckligt mycket osäkerhet ändå, utan att man utmanar ödet och avstår att vänta in klargörande politiska beslut som ska ske i en nära framtid.
Regionstyrelsen kunde ha visat förståelse för den unika situationen, men företaget fick en vecka på sig att bestämma sig och valde därför att avstå. Vilket det var upplagt för.
I lördagens GA tryckte regionstyrelsens ordförande Eva Nypelius (C) inte oväntat på att ingångna avtal ska följas. Det var inte oväntat. . Hon uttryckte sig på ungefär samma sätt då ultimatumet till GBJ Bostadsutveckling utfärdades. Så hon är åtminstone konsekvent.
Man kan tycka att det är egendomligt att regionstyrelsen inte var beredd att visa förståelse för de speciella förutsättningarna. Borde inte Regionen vara angelägen om att få in en ny aktör på den gotländska bygg- och bostadsmarknaden, som har hyreslägenheter som sin affärsidé. Det vimlar inte av den typen av företag på Sveriges sjuka bostadsmarknad?
Regionstyrelsen fattar naturligtvis sina egna beslut – fattas bara annat – men det har ju i det här fallet blivit tämligen tydligt att Gotlandshem visat ett stort, lägligt och till strategiska personer förmedlat intresse för att ta över GBJ Bostadsutvecklings projekt om det så att säga skulle bli lägligt. Regionens bostadsbolag är uppenbart inte lika känsligt för affärsrisken som ett företag som måste få affärerna att gå ihop. För Gotlandshem är det viktigare att försöka fullfölja det politiska uppdraget om 400 nya lägenheter till 2020. Om det så ska kosta Gotland en ny aktör på bostadsmarknaden för hyreslägenheter.
Nå, jag anser ändå att det Sverige och Gotland skulle må bäst av vore en avreglering av hyresmarknaden och en ny egnahemsrörelse. Så kan man skapa en fungerande bostadsmarknad och myndiga medborgare med större autonomi.