Det är besvärligt för den rödgröna majoriteten. Det framkom vid gårdagens möte i regionfullmäktige. De har suttit vid makten på Gotland sedan 2010. Men det blir ändå inte som de vill.
Hälso- och sjukvårdsnämnden har fått extra tilldelning i flera omgångar. Senast blev det 7,65 procent eller 107 miljoner. Ändå pekar prognosen mot ett underskott på 30 miljoner kronor i år. Men då beror det på faktorer som de inte har kontroll över. Extra svår vinterkräksjuka. Influensaepidemi. Extra dyr utomlänsvård.
Man undrar ju en sak. Överskotten från när gotlänningarna är mindre sjuka än genomsnittligt? Var är de?
Att det ibland uppstår mindre epidemier kan ju inte gärna vara obekant.
Nämndens ordförande Stefaan De Maecker (MP) tillstår visserligen att nämnden ett nollresultat som målsättning i år. Men vis av erfarenhet av sitt eget fögderi lade han också till att:
– Om vi kommer att uppnå målsättningen är en annan fråga.
Jajamensan. Det är definitivt en annan fråga.
Sedan 2010 har de rödgröna också haft makten över skolan. Men när eleverna i Västerhejde försmäktar i undermåliga lokaler – trots att man länge planerat för nybygge – ja, då beror det inte på dem som har makten. Fullmäktige fattade ett ”felaktigt” beslut om hur utbyggnaden skulle ske (ett annat beslut än barn- och utbildningsnämnden önskade), och en av oppositionsledarna (centerpartisten Lars Thomsson) pekades ut som i synnerhet ansvarig för detta.
Men varför har det beslut som fullmäktige fattade inte realiserats? Är inte de rödgröna ansvariga för detta? Nämndens ordförande Brittis Benzler (V) påpekade att nämnden berövats de ekonomiska resurser som krävs för bygget. Men återigen: Är inte de rödgröna ansvariga för detta?
Regionstyrelsens ordförande Björn Jansson (S) är på väg att pensionera sig från uppdraget. Gårdagens fullmäktigemöte var hans sista, åtminstone i den egenskapen. Han tvingades till ett oplanerat inhopp i den politiska hetluften när företrädaren Åke Svensson föll, främst på grund av en oerhört kritiserad fastighetsaffär.
Jag tycker att Björn Janssons inryckning inneburit ett positivt inflytande på den rödgröna maktutövningen. Jämförelsevis. Men det ansvarsområde han nu lämnar efter sig är fortfarande i en sårbar och utsatt ekonomisk situation. Högkonjunktur och extraordinära intäkter från bland annat reavinster har gjort att Region Gotland hållit näsan ovanför ytan. Men vad händer om botten går ur konjunkturen, om kostnaderna för exempelvis de sociala verksamheterna börjar växa? Vad händer om skatteintäkterna stagnerar samtidigt som köparna försvinner med Regionens reavinster. Region Gotland obefintliga marginaler klarar inga dåliga nyheter.
Men det är väl inte heller någons fel. Och när olyckan är framme – ja, då blir man åter offer för omständigheterna.