Allt otätare serviceorter

Hemse. Har liksom Slite och Klintehamn lägre folkmängd i dag än 2011.

Hemse. Har liksom Slite och Klintehamn lägre folkmängd i dag än 2011.

Foto: Rolf Jönsson

Ledare Gotlands Allehanda2017-03-11 06:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Socknarnas befolkningssiffror i gårdagens GA tillhör den typ av statistik som jag gillar att vältra mig i. Visste du exempelvis att Guldrupe passerade åtta andra socknar i folkmängd under 2016. Halla passerade sex andra socknar. Vad är det som hänt i Guldrupe (från 105 invånare till 124) och Halla (från 231 till 261)? Det är jag väldigt nyfiken på.

Men just i dag är det en mer generell och långsiktig trend i befolkningsutvecklingen som jag funderar över. Region Gotland arbetar med en strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud. Vilken service ska finnas var och varför? I samband med detta genomför man ett antal dialogmöten. Frågan är om man söker svar eller försöker förankra en förändring som man redan i huvudsak har bestämt sig för.

I samband med detta tycker jag att befolkningsutvecklingen just i Gotlands större tätorter är intressant. Varför är den inte bättre än vad den är? Sedan 2011 har exempelvis folkmängden krympt i Slite, Hemse och Klinte.

Om nu servicenivån skulle vara väldigt viktig för var vi väljer att bosätta oss, borde i så fall inte folkmängden ha ökat just på dessa platser där serviceutbudet är bättre än överallt annars (utom Visby såklart)?

Dessutom är bostadspriserna förhållandevis låga på dessa orter, trots att både Othem och Klinte är kustsocknar. Så tillgänglighet är väl knappast det som stått i vägen för en folkökning? Och priserna säger ju mycket om tillgång och framför allt om efterfrågan.

Även om befolkningsutvecklingen är positiv i Visby så är det kanske inte främst vårdcentraler med mera som drar? Och de som väljer bort Visby väljer kanske även bort Gotlands större tätorter av ungefär samma skäl, trots att det innebär ett större avstånd från kommunal service. De stora tätorterna utgör liksom en lite eftertraktad kategori mellan land och stad, vilket hämmar deras utveckling kommunal service till trots.

Vad säger detta om framtidens serviceutbud? Det förblir givetvis viktigt, för att vardagen ska fungera över hela Gotland. Men omedelbar närhet till kommunal service som man inte nyttjar ofta är kanske inte så viktigt för gotlänningarnas preferenser som vi ofta föreställer oss. Om vi vill att hela Gotland ska leva så ska vi inte stirra oss blinda på detta. Det finns andra hinder för utveckling på landsbygden som är nog så viktiga. Både när det gäller boende och näringsliv. Regelkrångel och begränsningar ålagda från både statlig och kommunal nivå. Kunde vi gallra där skulle det vara till stor hjälp för landbygden och dem som vill bo och verka där.