Henrik Stensson vann ”British Open” i söndags. Britterna själva säger däremot bara ”The Open”. Originalet. I detta självförtroende och denna föreställning om Storbritanniens plats i världen kan väl en liten delförklaring finnas, till att britterna i en folkomröstning valde att lämna EU för att ta sig an globaliseringen och en föränderlig världs utmaningar på sina egna villkor.
Golfen är en sport som brukar utmålas som konservativ. Och det är väl på många vis sant. Publiken förväntas vara knäpp tyst och orörlig när spelaren ska slå. Anrika traditioner respekteras. Det finns speciella sällskap som enbart spelar med träskaftade klubbor från början av förra seklet. Anrika banor tilldelas en vördnad som vore de helgedomar. Vilket de naturligtvis är.
Det finns undantag. Enskilda tävlingar där publiken förväntas tjoa och tjimma utan låta hejda sig av det lämpliga. Men ligger det inte oerhört mycket mer spänning i en laddad tystnad och ett förlösande jubel, än i en jämnt utsmetad skränighet?
Det finns de som beklagar sig över att många klubbar har uppförandekoder och klädkoder. De tycker att det är snobbigt när man inte får spela med bar överkropp.
Men kom igen, inte ens fotbollsspelare får ju slita av sig tröjan nuförtiden. Är det så farligt om det finns några miljöer kvar, där man förväntas visa ett minimum av hänsyn och respekt för andra, även i form av klädsel.
Icke desto mindre är golf en folksport nuförtiden med cirka 500 000 utövare, somliga skjortlösa, där alla förhoppningsvis skolats i de regler som golfarna själva förväntas upprätthålla. Trenden har varit vikande i några år, men den vände i fjol när antalet medlemmar i Sveriges klubbar ökade med nästan tvåtusen. Kanske kan golfen åter börja växa, i glädjen efter den första svenska segern i en av sportens absolut största tävlingar.
För femtio år sedan var antalet golfare i Sverige försvinnande litet, men sporten har expanderat i stort sett av egen kraft och utan hjälp av kommunala arenabyggen. Och bra är det, för trots att golfen är exkluderad även från de aktiviteter som arbetsgivaren får subventionera som skattebefriad friskvård, så finns det få andra sysselsättningar som har en så vetenskapligt belagd gynnsam hälsoeffekt.