KULTURKRÖNIKA
Krig är fred - Frihet är slaveri - Okunnighet är styrka.
Det är diktatorn Storebrors valspråk i George Orwells framtidsdystopi ”1984”. Romanen skrevs 1949 och är en av västvärldens litteraturklassiker. Jag kommer att tänka på den när jag läser i Dagens Nyheter om den ryska statliga förundersökningskommittén som tänker inleda en rättsprocess mot Finland.
Ryssarna anklagar Finland för folkmord under andra världskriget då finnarna ockuperade delar av Karelen. Inte för att bevis för ett folkmord plötsligt dykt upp, vad som verkligen hände är väl dokumenterat. Men med lite justering av historien vill man rikta ljuset bort från Stalins utrensningar och göra andra, i detta fall finnarna, till de verkligt onda.
Den ryske historikern Anatolij Razumov säger till DN att säkerhetstjänsten ”jobbar enligt den sovjetiska instruktionsboken för kontrapropaganda: man slänger ut något som inte stämmer för att folk ska gripa tag i påståendet och börja debattera”.
Winston, vår hjälte i 1984, sysslar exakt med såna ”justeringar” i sitt jobb på Sanningsministeriet. Han skriver om historien så att den ska passa den just rådande påbjudna uppfattningen och tjäna det allenarådande Partiets syften. Han jobbar också för att implementera nyspråk, ett språk framtaget för att minska individens förmåga att tänka fritt och kritiskt.
Alla ”onödiga” ord tas bort, alla adjektiv, allt som kan beskriva nyanser. Nya ord tillkommer som till exempel ”dubbeltänk”. Det innebär att hålla två motsägande trossatser i huvudet samtidigt och dessutom acceptera båda som sanna, för att kunna ljuga medvetet och ändå vara fullständigt övertygad om att man talar sanning.
Propaganda, mediamanipulationer, lögner och ryktesspridning är inget nytt. Det har alltid används av makthavare för att få sina undersåtar undersåtliga. Men med Internet sker spridningen så fort. Sanningen är ju sällan enhetlig utan varierar med tid och perspektiv och funkar därför uselt som quick fix.
Lögnen däremot – den är effektiv och snabb när det handlar om att piska upp stämningar. Jag har ägnat en stund åt att titta på Jordan Kleppers youtubeklipp där han intervjuar Trumpanhängare. Här kan man frossa i ”dubbeltänk” och i Storebrors valspråk. Människor motsäger sig själva i varannan mening utan att inse det själva. Jag tror inte att de är dumma. Jag tror bara att de är offer för nyspråk och dubbeltänk. Orwell var träffsäker när han skrev sin roman…
Konstnärer och författare är just ofta det. Träffsäkra. De luskar och undersöker strömningar i tiden, de ser tillbaka och upptäcker mönster. Människan är rätt förutsägbar. Men det är inte tiden, inte naturen och heller inte användningen av det vi själva uppfinner – till exempel Internet.
Ibland, som med ”1984” kan konsten och litteraturen fungera som en spegel in i framtiden. Det spännande med konsten är att man aldrig vet när det sker. Inte förrän efteråt.