Ingången till SF:s gamla studior i Råsunda, Stockholm
LIBERAL ASPEKT
Äntligen händer det på riktigt: Någon tar tag i den orättvisa skatt på biobiljetter som infördes under Alice Bah Kuhnkes (MP) tid som kulturminister.
Att höja skatten på biobiljetter från 6 till 25 procent var inte bara en käftsmäll mot biograferna. Det var också en signal från kultureliten i Stockholm om att ett biobesök i Visby, Säffle, Luleå eller Karlshamn är en kulturupplevelse som är mindre värd än opera och teater.
I Filmutredningen som presenterades den 4 mars föreslås att momsen ska återgå till just 6 procent.
Redan 1997 skrev filmkritikern Fredrik Sahlin, tidigare programledare för bland annat Kulturnyheterna, en artikel i Nöjesguiden med rubriken “Film är dyrare på bio”. Då kostade en biobiljett 70 kronor. Sedan dess har priset mer än fördubblats. Just priset på biobiljetter var även en av de första frågor Svenska Filminstitutets vd Anna Croneman lyfte när hon tillträdde förra året (DN 20/5 -24).
Sett ur ett internationellt perspektiv är det dyrt att gå på bio i Sverige. Och i Norge. Och i Danmark. Och i Finland. Det finns säkert utmärkta förklaringar till varför just de nordiska länderna trängs där, men vanliga svenskar som är sugna på att se Håkan Bråkan 2 eller valfri Guldpalmen-vinnare bryr sig nog inte om de argumenten.
Pengar är alltid pengar, men om man jämför priset på en biobiljett är det en av billigaste kulturupplevelser som finns i Sverige. Priset ligger i regel på 100 och 200 kronor, beroende på dag, tid och biograf. Många konstmuseer har ungefär samma entréavgift. En konsert med klassisk musik mer än dubbelt så mycket, och en popkonsert kan kosta uppåt tusen kronor.
För barnfamiljer blir det förstås dyrare. Att se en familjefilm kostar minst femhundra kronor för två vuxna och två barn. Då är inte ens de överprisade popcornen inräknade. Å andra sidan är priset lägre än om man tar med barnen till något av de privata museer, eller upplevelsecenter, med sagotema som riktar sig till barnfamiljer. I mindre städer, där sådana museer inte finns, kan biobesöket jämföras med till exempel en timme på lekland eller i en studsmattehall. Där får ungarna en timmes underhållning medan de flesta föräldrar stirrar ner i sina telefoner och dricker äckligt kaffe.
Med största sannolikhet kommer regeringen att rösta igenom utredningens förslag om att sänka bioskatten. Att priset på biljetterna skulle sjunka med motsvarande summa är dock inte sannolikt. Såväl biograferna som filmindustrin håller fortfarande på att återhämta sig efter pandemin och lågkonjunkturen.
Det bästa sättet att tacka för skattesänkningen är att boka en biljett till en svensk film på din lokala biograf för att stötta både det lokala kulturlivet och den svenska filmindustrin. På sikt kan det leda till såväl fler biografer som bättre svenska filmer – och till sist billigare biobiljetter.