Bokkrönika
Det finns ingen heder bland tjuvar. Men i boken Vory - Den ryska supermaffian (Albert Bonniers Förlag) pÄstÄs att det finns det. Eller har funnits, i Ryssland.
En kulturhistoria gĂ„s igenom av Mark Galeotti i boken (ĂversĂ€ttning: Manne Svensson). Start sker i tsartiden för över 100 Ă„r sedan.
De tjuvar som bildade en kultur, med symboler tatuerade pÄ kroppen vanligtvis i fÀngelser, tog avstÄnd frÄn staten och dess makthavare.
Denna instÀllning utvecklades under tsartidens sista Ärtionden. Den förstÀrktes under kommunismens sovjettid. Och nÄdde sin höjdpunkt under Stalin, 1930-talet till 1953.
Josef Stalins regim, med förtryck och fÀngslanden av miljoner mÀnniskor i GulaglÀgren i Sibirien, gjorde att tjuvhederns kultur bredde ut sig och blev nationell, ja internationell.
De tjuvgÀng, och deras struktur, som vÀxt fram under tsartiden, med hÀststölder och hÀleri av hÀstar, vÀxte under sovjettiden. De förekom pÄ landsbygden och i stÀderna. Och i fÄnglÀgren.
Det fanns tvÄ riktningar, de traditionella som tog avstÄnd frÄn staten och vÀgrade arbeta Ät den Àven i fÄngenskapen. Och de som samarbetade med staten och dess korrupta representanter.
De förra vÀrnade en renare tjuvheder och kultur. De senare modifierade och utvecklade kulturen.
De hade ocksÄ lÀttare att överleva, tack vare kontakter med myndigheter. Och fungerade som underentreprenörer Ät dem. Bland annat genom att driva delar av fÀngelser. De fick dÄ ett övertag över traditionalisterna.
PÄ grund av förÀndringar, inre i grupperingar och yttre i politik, och svÄrigheter att samordna personer som var opÄlitliga var tjuvhedern och dess koder i en gradvis modifiering.
NÀr GulaglÀgren stÀngdes, efter Stalins död, förlorades en bas för inskolning i tjuvhederns kultur. à andra sidan spreds dess anhÀngare över landet och kunde tjÀna pengar pÄ sina fÀrdigheter.
I modernare tid kom tjuvarna att gynnas av politiska förÀndringar. Michail Gorbatjovs liberalisering under 1980-talets andra hÀlft kom paradoxalt nog att gynna vissa tjuvar ekonomiskt.
DÄ, och fram till nu, kom tjuvhederns kultur att försvagas eller stelna i symbolik och myter.
De mÄnga skildringarna av vÄld ger en inblick i ett obehagligt vÄldsamt samhÀlle, som Àr korrupt med misÀr och svÄrigheter att kunna leva i, förr och nu.
Att upprÀtthÄlla nÄgon sorts heder kan vara svÄrt för gemene man i det ryska samhÀllet i alla tider. Och att ha, och upprÀtthÄlla, tjuvheder Àr en tvivelaktig, riskfylld verksamhet.
PÄ grund av negativ inverkan pÄ samhÀllet Àr det en farlig utveckling för en stat.
En tröstlös bild av Ryssland tar form med korruption och organiserad brottslighet med numera en tveksam heder, eller en annan heder Àn förr.
Robert Sundberg