Siffrorna som tar oss in i framtiden

Ulf Hammarlund med gotlÀndska tidningar

Ulf Hammarlund med gotlÀndska tidningar

Foto: Katarina Hedström

Krönika2025-03-29 08:00
Detta Àr en ledarkrönika. PÄ hela Helagotland publiceras ledarartiklar frÄn GotlÀnningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Det fanns en tid nÀr tidningarnas upplagesiffror var en av Ärets höjdpunkter för oss i branschen. Upplagorna hölls hemliga in i det sista. Bara nÄgon enstaka person i varje tidningshus visste om det skulle firas med tÄrta eller förtrÀngas sÄ fort som möjligt.

Men med Ären passerar upplagesiffrorna numera helt i skymundan. Fackpressen skriver pliktskyldigast nÄgra rader. Annars Àr det nog bara internt som de uppmÀrksammas. Om ens det.

PÄ min tid, och det börjar bli lÀnge sedan (nio Är för att vara korrekt), var siffrorna en tÀvling mellan tidningarna. DÄ fanns tidningen bara pÄ papper i upplagerÀkningen, Àven om e-tidningen hade börjat komma. Men den förde dÄ en blygsam roll. Idag Àr det en spelare som gör sig mer och mer synlig, och som alla tidningar naturligtvis hoppas Àr den ljuva framtiden pÄ riktigt. Att trycka tidning, och att distribuera den kostar stora pengar. Det vill tidningarna gÀrna ersÀtta genom att bli helt digitala.

Och det kommer att komma en dag dÄ papperstidningen försvinner och helt tas över av det digitala. Det kommer vi inte undan. Det kommer inte ske i morgon, inte i Är, och kanske inte nÀsta Är heller. Men vi ska vara förberedda pÄ att den dagen kommer.

SÄg i Aftonbladet i veckan att de hade en bilaga hur man lÀser e-tidningen. Min första tanke var att nu slÀpper Aftonbladet snart pappret, dÀr de numera Àr smÄ, och satsar allt digitalt, dÀr de Àr jÀttestora. Men de vill först utbilda sina lÀsare i hur e-tidningen ska lÀsas innan den tiden Àr mogen. KvÀllstidningarna pÄ papper har i princip spelat ut sin roll.

KvĂ€llstidningarna och DN slutade redovisa sina upplagesiffror 2013. Sedan dess har de mörkats. Men DN har vid nĂ„got tillfĂ€lle berĂ€ttat att de har nĂ€stan lika mĂ„nga prenumeranter pĂ„ sin e-tidning, som pĂ„ papper. 

GA och GT har numera i stort sett samma innehĂ„ll. Ettorna Ă€r redigerade olika. Tidningarna har sina unika ledarsidor, och insĂ€ndarsidorna ser ocksĂ„ olika ut, Ă€ven om innehĂ„llet kan var detsamma. ÄndĂ„ redovisas upplagesiffrorna separat. GA hade 7 900 prenumeranter vid senaste rĂ€kningen, GT 10 300. Av dessa var 1 600 digitala för GA och 2 200 för GT. Det betyder att GA:s upplaga bestĂ„r av 20 procent e-tidningslĂ€sare medan GT har 21 procent. DĂ€r följs tidningarna Ă„t. 
Helagotland, som har mÄnga prenumeranter som varken har pappers- eller e-tidning, redovisas inte hÀr.

Tycker att de gotlĂ€ndska tidningarna hĂ„ller stĂ€llningarna pĂ„ ett bra sĂ€tt. NĂ„got upplageras gĂ„r det inte ens att tala om. Tidningarnas upplagor har över tid inte förĂ€ndrats speciellt mycket, om man lĂ€gger till e-tidningens prenumeranter. Och det Ă€r kurvan för den digitala tidningen som blir intressant att följa framöver. 

Om man inte följer Helagotland slaviskt har tidningarna definitivt blivit mer innehÄllsrika Àn de var förr. De lokala sidorna har blivit flera, reportagen har blivit lÀngre, liksom bredden pÄ materialet. Jag vet att det uppskattas av Àldre som inte Àr ute pÄ nÀtet ofta, heller inte alls. LÀsaren fÄr mycket mer lokalt material i sin tidning i dag Àn pÄ min tid. Men dÄ var Ä andra sidan det mesta i papperstidningen unikt och publicerat för första gÄngen. Nu Àr det andra tider. PÄ ont, men ocksÄ pÄ gott.