Det fanns en tid när tidningarnas upplagesiffror var en av årets höjdpunkter för oss i branschen. Upplagorna hölls hemliga in i det sista. Bara någon enstaka person i varje tidningshus visste om det skulle firas med tårta eller förträngas så fort som möjligt.
Men med åren passerar upplagesiffrorna numera helt i skymundan. Fackpressen skriver pliktskyldigast några rader. Annars är det nog bara internt som de uppmärksammas. Om ens det.
På min tid, och det börjar bli länge sedan (nio år för att vara korrekt), var siffrorna en tävling mellan tidningarna. Då fanns tidningen bara på papper i upplageräkningen, även om e-tidningen hade börjat komma. Men den förde då en blygsam roll. Idag är det en spelare som gör sig mer och mer synlig, och som alla tidningar naturligtvis hoppas är den ljuva framtiden på riktigt. Att trycka tidning, och att distribuera den kostar stora pengar. Det vill tidningarna gärna ersätta genom att bli helt digitala.
Och det kommer att komma en dag då papperstidningen försvinner och helt tas över av det digitala. Det kommer vi inte undan. Det kommer inte ske i morgon, inte i år, och kanske inte nästa år heller. Men vi ska vara förberedda på att den dagen kommer.
Såg i Aftonbladet i veckan att de hade en bilaga hur man läser e-tidningen. Min första tanke var att nu släpper Aftonbladet snart pappret, där de numera är små, och satsar allt digitalt, där de är jättestora. Men de vill först utbilda sina läsare i hur e-tidningen ska läsas innan den tiden är mogen. Kvällstidningarna på papper har i princip spelat ut sin roll.
Kvällstidningarna och DN slutade redovisa sina upplagesiffror 2013. Sedan dess har de mörkats. Men DN har vid något tillfälle berättat att de har nästan lika många prenumeranter på sin e-tidning, som på papper.
GA och GT har numera i stort sett samma innehåll. Ettorna är redigerade olika. Tidningarna har sina unika ledarsidor, och insändarsidorna ser också olika ut, även om innehållet kan var detsamma. Ändå redovisas upplagesiffrorna separat. GA hade 7 900 prenumeranter vid senaste räkningen, GT 10 300. Av dessa var 1 600 digitala för GA och 2 200 för GT. Det betyder att GA:s upplaga består av 20 procent e-tidningsläsare medan GT har 21 procent. Där följs tidningarna åt.
Helagotland, som har många prenumeranter som varken har pappers- eller e-tidning, redovisas inte här.
Tycker att de gotländska tidningarna håller ställningarna på ett bra sätt. Något upplageras går det inte ens att tala om. Tidningarnas upplagor har över tid inte förändrats speciellt mycket, om man lägger till e-tidningens prenumeranter. Och det är kurvan för den digitala tidningen som blir intressant att följa framöver.
Om man inte följer Helagotland slaviskt har tidningarna definitivt blivit mer innehållsrika än de var förr. De lokala sidorna har blivit flera, reportagen har blivit längre, liksom bredden på materialet. Jag vet att det uppskattas av äldre som inte är ute på nätet ofta, heller inte alls. Läsaren får mycket mer lokalt material i sin tidning i dag än på min tid. Men då var å andra sidan det mesta i papperstidningen unikt och publicerat för första gången. Nu är det andra tider. På ont, men också på gott.