Bojkotten av matjÀttarna ett tecken pÄ en djupare kris i Sverige

Hylla med varor i livsmedelsbutik. Kaffe.

Hylla med varor i livsmedelsbutik. Kaffe.

Foto: Fredrik Sandberg / TT

Krönika2025-03-18 06:40
Detta Àr en ledarkrönika. PÄ hela Helagotland publiceras ledarartiklar frÄn GotlÀnningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

En bojkottkampanj mot de stora svenska matbutikerna inleds denna vecka i protest mot de kraftiga prisökningarna som drabbar konsumenterna.

Matpriserna har stigit avsevÀrt. Priset pÄ mjölk, Àgg, smör och kaffe har ökat markant; vilket pÄverkar en stor del av befolkningen. Enligt SVT nÄdde prisökningarna i februari sin högsta nivÄ pÄ över ett Är.

I videor och kommentarer pĂ„ sociala medier uttrycker medborgarna sin frustration över de höga matpriserna. De kritiserar regeringens tystnad och passivitet, uppmanar till bojkott som ett sĂ€tt att sĂ€tta press. Detta speglar det vĂ€xande folkliga missnöjet och viljan att vidta konkreta Ă„tgĂ€rder. 

MÀnniskors reaktioner pÄ regeringen speglar ett sunt och medvetet medborgarskap.

En ekonomisk bojkott Ă€r ett av de mest effektiva verktygen för fredlig protest. Bojkotter har lĂ€nge anvĂ€nts som ett kraftfullt verktyg för politiska och ekonomiska pĂ„tryckningar. 
Under 1700-talet bojkottade de amerikanska kolonierna brittiska varor i protest mot höga skatter, vilket var en bidragande orsak till den amerikanska revolutionen. År 1921, efter att den egyptiske ledaren Saad Zaghloul arresterats, uppmanade Wafd-partiet till en omfattande bojkott av Storbritannien, dĂ€r egyptierna avstod frĂ„n brittiska produkter och drog tillbaka medel frĂ„n brittiska banker.

Mahatma Gandhi anvĂ€nde bojkotter som en central strategi i kampen mot den brittiska kolonialmakten i Indien. I USA ledde Martin Luther King en bojkott av kollektivtrafiken för att protestera mot rasdiskriminering. 
I Sydafrika spelade en omfattande bojkottkampanj en viktig roll i att försvaga apartheidregimen. Dessutom har arabiska lÀnder i flera decennier bedrivit bojkotter mot israeliska varor och internationella företag som stöder Israel.

Ekonomiska bojkotter anvÀnds vanligtvis mot fientliga lÀnder eller enheter, men det som hÀnder idag i Sverige Àr ovanligt. Nu verkar delar av samhÀllet bojkotta lokala företag, vilket kan vara ett tecken pÄ en större social oro. Denna utveckling kan komma att bli en vÀndpunkt i den svenska protesthistorien och Äterspegla de djupare splittringar och kriser som samhÀllet stÄr inför.

Inser Tidö-regeringen verkligen vad den har gjort mot samhĂ€llet och omfattningen av den kris den har skapat? FörstĂ„r regeringen att deras beslut har lett Sverige in i stora politiska, ekonomiska och sociala utmaningar? FörstĂ„r regeringen och Jimmie Åkesson i spetsen för SD att de har bidragit till ökande fattigdom, försvagat vĂ€lfĂ€rden och fördjupat samhĂ€llets splittring?

Regeringen verkar sakna en tydlig plan för att stödja familjer som nu tvingas vidta Ätstramningar och avstÄ frÄn grundlÀggande behov pÄ grund av de stigande priserna.

Att fortsÀtta bojkotten kan vara det enda sÀttet att fÄ regeringen och företagen att agera. Tystnad Àr inte lÀngre ett alternativ. Vi mÄste fortsÀtta att pressa pÄ tills vi ser verklig förÀndring.