Julen - högtiden med ett oändligt nostalgiskt skimmer över sig - närmare sig. En högtid som är en trygg konstant i en orolig tid, en tillfällig undanflykt in i en värld av saffran, glögg och snötyngda granar.
Jag kan inte tala för samtliga men jag tror att för många, speciellt yngre, innehåller julen även en hel del förmaningar om att ”det var bättre förr” och ”dagens ungdom är en förlorad generation”; en uppfattning som verkar vara lika konstant som fenomenet jul i sig själv.
I viss utsträckning är det väl resultatet av just nostalgin som omger julen, men är det inte lite fascinerande att varje generation verkar upprepa samma mönster?
Grundelementet är densamma: Ungdomar klumpas ihop till en homogen grupp som sedan deklareras vara bortskämda, lata och i stort sett ett hot mot mänsklighetens överlevnad. Motiveringen till det är variabeln i sammanhanget, min analys är att Generation Z (födda 1997 - 2009) verkar sakna all form av arbetsmoral och endast sitta fastklistrade vid sina skärmar dagarna ut, och de är ju inte rediga så som de kör sina epor.
Ibland tänker jag att det rör sig om ren avundsjuka från den äldre generationen, en ilska över att man själv inte fick uppleva samma typ av frihet som sina barn eller barnbarn. Det kanske rör sig om en sjuk logik av att ens egna prövningar var minsann värre, och då går det att nedvärdera dagens? Men den typen av illvilja tror jag inte finns hos människor.
Min upplevelse är istället att man är härdad, och visst är det beundransvärt och någonting vi alla måste bli för att orka med - men det kommer till en gräns där det slår över. Då har man inte längre skinn på näsan utan bara skygglappar för ögonen, och är själv en del av problemet och förstår det inte ens.
Det kan vara så att jag provocerar någon med den här beskrivningen, vilket jag nästan hoppas på för då är jag nog inne på rätt spår. Om så är fallet så vill jag uppmuntra till lite självrannsakan, lite i linje med ”new year new me”.
Jag vill hävda att min generation är arbetsam, kreativ och modig, men att vi står inför större prövningar än någon annan tidigare - bara på ett annat sätt. Och vi är definitivt inte förlorade.
God jul!