Det finns många sätt att avfärda människor på. Man kan vifta bort dem. Låtsas deras okunnighet eller slänga in termer som ”lucktomter ” utan förklaring som byggnadsnämndens nuvarande ordförande KA Nordblom gör i Gotlänningen.
Lyssnandets konst är inte så stor, vågar jag påstå. Hur lär man sig vad som pågår kring bygglov och beslutsfattande. Naturligtvis genom egna erfarenheter. Hur många regelverk som än tillkommer, är det i grunden en uttolkare som avgör.
Den uttolkaren finns antingen på samhällsbyggnadsförvaltningen eller sitter i den byggnadsnämnd som just då råder. Uttolkare skiftar år från år, från ärende till ärende, från val till val. Ett avslag eller överklagande som vandrat i fem år hinner möta flera uttolkare.
Det finns inget ”vi” på samhällsbyggnadsförvaltningen. Det finns endast tjänstemän med olika kunskap, idéer och/eller framförallt känslor som bygglovsförfarandet ständigt visar. Och påstå att man stödjer landsbygdsutveckling är enbart nys. Jag är i Grythyttan en ort med en Tempobutik, en bensinmack men fem matställen tack vare en entreprenör som Carl Jan Granquist.
Han tog hem Sverige paviljongen från världsutställningen i Sevilla och ställde upp den i skogen vid allfarvägen och öppnade Måltidens hus, en matakademi med många utbildningar kring just hotell och mat.
När Carl Jan ville köpa förråd utanför samma ort för att göra ett Måltidens Museum, tog det stopp i kommunen. Museet hamnar nu i grannkommunen.
Skulle en gotländsk byggnadsnämnd klarat av att godkänna ett liknande projekt som, i det här fallet har ändrat näringsinriktning i en gammal järnhanteringsbygd, men i gengäld gynnar en nedläggningsbygd? Ja det är en hypotetisk fråga.
När jag betraktar denna exceptionella byggnad och dess skönhet, så var Carl Jan inte bara en entreprenör i bygden utan en man med öga för just skönhet. Det saknas i de flesta byggen på Gotland. På ön handlar det mesta om tradition inte om en viljeinriktning av nydanande estetik. Det väller in människor i restaurangen denna lördag. Busslaster medan studenter packar ihop för sommaren.
Numera ägs Loka brunn, Grythyttans bryggeri och Måltidens hus av Spendrups. Med byggnaden i ögonen kan man lätt förstå varför Spendrups placerade ett bryggeri vid allfarvägen i hamnen.
Så sker i vinlandet Sydafrika. Ställen med öl eller vinprovning drar inte bara turister utan föder lusten att koppla av och äta mat.
Det finns mycken byggnation som ligger fel i södra Visby, förmodligen för att mark ägdes av staten men framförallt för att få politiker är resande visionärer.
Det är inte Mark- och miljödomstolen som är restriktiv i byggförfarande utan politiken och den kan man som vald politiker självklart påverka. Arbeta för förändring av lagar med det bästa för sin bygd i ögonen.