Det kom som en blixt från klar himmel för alla inblandade. Beskedet att den nya S/MP-regeringen avser att dra in pengarna för samgåendet mellan Uppsala universitet och Campus Gotland.
Rektorsrådet Olle Jansson berättar i en artikel på Svenskt Näringslivs hemsida hur beslutet kommer att påverka verksamheten.
”Näringslivet på Gotland blir påverkat i den bemärkelsen att det arbetet vi har planerat att lägga på utökad samverkan med näringslivet inte går att genomföra. Samgåendemedlen var ämnade åt även sådana projekt. Utan medlen kommer vi inte kunna bidra till Gotlands företags- och näringslivsutveckling på det sätt som vi planerat”.
Motivet sägs i samma artikel vara att regeringen vill motverka ytterligare sammanslagningar av lärosäten. Men att dra undan mattan för de samgåenden som redan är i gång är minst sagt ogenomtänkt.
Arbetet för att stoppa detta vansinniga beslut hade man velat höra mer om i den rödgröna majoritetens avsiktsförklaring för hur man avser jobba med tillväxt och utveckling av det gotländska näringslivet.
Likaså hur man jobbar med en ändrad retorik kring hotet mot Bromma flygplats. Det kommer aldrig att ske sa man i valörörelsen och hånade dem som uttryckte oro för saken. I dag är nedläggning av Bromma en prioriterad fråga för V/MP i Stockholm.
Nedläggningen av landsbygdsdepartementet vet vi ännu inte konsekvenserna av. Kommmer landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) att fortsätta vara landsbygdsminister från årsskiftet då departementet läggs ner och hans tjänst lyfts in under näringsdepartementet?
Hur bibehålls den kompetens och verksamhet som hållit i landsbygdsfrågorna? Att lägga ner departementet är i alla fall en klar nedprioritering av landsbygden och en ovälkommen signal.
Departementets ansvar omfattar landsbygdsutveckling, jordbruk och miljöfrågor inom jordbruket, skogsbruk, fiske, rennäring, samefrågor, trädgårdsnäring, djurskydd, livsmedel, jakt och viltvård samt högre utbildning och forskning inom de areella näringarna.
Allt detta ska nu hanteras inom näringsdepartementet?
Hur agerar Region Gotland gentemot regeringen i denna fråga? Det berör i högsta grad det gotländska näringslivet, för att inte säga att det är dess grundförutsättning.
Strandskyddet har de senaste dagarna åter varit i fokus. Dels genom att länsstyrelsen anmält ett misstänkt miljöbrott på Sudersand på Fårö, där någon rensat stranden från släke på ett område där detta inte är tillåtet av länsstyrelsen.
Här har vi en strand i världsklass där ryggradslösa insekter sätts före människor. Det är inte rimligt på någon punkt och majoritetens vägran att göra Sudersand till Lis-område gör sig åter påmind.
På Östergarnslandet har länsstyrelsen nu beslutat att minska strandskyddet något längs kusten men däremot lagt på 100 meters strandskydd längs vattendrag (!) uppe i inlandet.
Hur ser majoriteten på strandskydd och samhällsplanering på den gotländska landsbygden? Reservat eller levande landsbygd?
Med tanke på att hela samhällsbyggnadsansvaret efter årsskiftet kommer att ligga hos Miljöpartiet kan man bara gissa.
Hur tänker och agerar den politiska ledningen av Gotland i dessa avgörande frågor?