Den lilla vita roboten har sex hjul och en hög flagga som pÄminner om de som sitter pÄ smÄ barns cyklar.
Vilket kanske Àr lÀmpligt. Den Àr förvisso sjÀlvkörande, men hÄller fortfarande pÄ att lÀra sig att navigera och förhÄlla sig till faror och hinder i trafiken.
Innandömet Àr ett tomt utrymme som rymmer de flesta normalstora paket. Starship Technologies, som tillverkar den, tÀnker sig att den frÀmst ska ersÀtta budleveranser inom storstÀderna.
Om det Àr just denna robot som lyckas med den bedriften Àr svÄrt att sÀga. PÄ lite sikt rÄder det dock ingen tvekan om att automatiserade leveranser kommer att bli en naturlig del av vÄr vardag. Och inte bara inom stÀderna.
I början av 2018 genomförde företaget Embark en testkörning av sin sjĂ€lvkörande lastbil, som i princip pĂ„ egen hand körde frĂ„n Jacksonville i Florida till Los Angeles i Kalifornien â en körstrĂ€cka pĂ„ nĂ€stan 400 mil. I lasten fanns kylskĂ„p frĂ„n Electrolux.
Om man dessutom ser till vilka effekter sjĂ€lvkörande personbilar fĂ„r pĂ„ sikt â regionförstoring, fĂ€rre olyckor och bilköer och kraftigt minskat behov av parkeringsplatser i stĂ€derna Ă€r bara nĂ„gra â sĂ„ inser man snart att inte bara vĂ„rt transportsystem stĂ„r inför stora förĂ€ndringar, utan samhĂ€llet i stort.
Dels kan man vÀnta sig att stora grupper kommer att stÄ utan jobb. Om det dröjer tio eller tjugo Är innan taxi- och lastbilschaufförer blir arbetslösa Àr visserligen svÄrt att bedöma, men det Àr redan nu ett viktigt problem att lösa.
Politisk balansgĂ„ng i infrastrukturfrĂ„gor blir likasĂ„ angelĂ€get. Ăr det vĂ€rt att investera i höghastighetsjĂ€rnvĂ€g, eller riskerar det bara att bli en ny Göta Kanal â en gĂ„ng betydelsefull, men nu en parentes i transportsammanhang? VĂ„gar man bygga nya spĂ„r för regionaltĂ„g, för spĂ„rvagnar, eller nya landningsbanor pĂ„ flygplatserna?
Det sistnÀmnda Àr aktuellt inte minst pÄ grund av klimatfrÄgan. De flesta Àr överens om att flygandet mÄste minska, eller Ätminstone inte kan fortsÀtta öka, om Sverige och vÀrlden ska nÄ sina klimatmÄl. Det har bland annat lett till att Miljöpartiet i Stockholm fÄtt igenom att stÀnga Bromma flygplats efter att avtalet löper ut 2038.
Det kan förstÄs visa sig klokt. Men man kan ocksÄ invÀnda att om utvecklingen av batterier fortsÀtter i samma takt som de senaste Ären sÄ kommer elektriska flygplan att vara kommersiellt gÄngbara ersÀttare till fossildrivna plan inom 20-25 Är.
Det gör exempelvis Norges ambition om att allt inrikesflyg 2040 ska göras med elplan begriplig.
DÀrmed inte sagt att man omedelbart ska börja bygga ut flygplatserna. Det rimliga förhÄllningssÀttet till en stegrande teknisk utveckling Àr inte att tro sig veta allt, utan att planera, utvÀrdera sÄ gott det gÄr, och Àndra efterhand. Och inte minst att göra lagar, skatter och regler sÄ teknikneutrala som det gÄr. Sedan fÄr andra avgöra vilken robot som sköter leveranserna bÀst.