SlÀpp in företagarna i trygghetssystemen

GOTLÄNNINGEN LIBERAL KOMMENTAR2019-02-25 05:00
Detta Àr en ledare. PÄ hela Helagotland publiceras ledarartiklar frÄn GotlÀnningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Fyra av tio företagare med barn har inte varit förĂ€ldralediga under smĂ„barnsĂ„ren. Det visar den nya rapporten “FörĂ€ldrafĂ€llan 2.0” frĂ„n Företagarna.

Motsvarande siffror för de som istÀllet har en anstÀllning Àr 14 procent för mÀn och en procent för kvinnor.

Att företagare, och sÀrskilt smÄ- eller egenföretagare, har tuffa villkor Àr i och för sig ingen överraskning. Det Àr kÀnt att företagare arbetar mer, medan lÄngt ifrÄn alla tjÀnar mer. En undersökning frÄn SmÄföretagarnas Riksförbund 2015 visade att nÀstan hÀlften av smÄföretagarna tar mindre Àn tvÄ veckors semester.

Till viss del Àr detta det paket man köper som företagare. IstÀllet för trygghet fÄr man egenmakt, istÀllet för en fast lön och tydliga villkor arbetar man för sig sjÀlv och i vissa fall med potential att tjÀna mer pengar.

Det kan vara svÄrt för smÄföretagare att vara förÀldralediga eftersom verksamheten ofta kretsar kring eller Àr beroende av dem som personer.

Detta till trots pekar Företagarnas rapport ÀndÄ pÄ ett par allvarliga saker. Dels Àr sjÀlva omfattningen av företagare som inte kan vara förÀldralediga stor.

I dag finns över 800 000 enmansföretag. Även om inte alla Ă€r heltidsföretagare Ă€r andelen företagare i befolkningen hög. NĂ€r dessa inte har samma tillgĂ„ng till trygghetssystemen urholkas legitimiteten för dem.

Dels Àr det mÄnga i undersökningen som vittnar om att bÄde FörsÀkringskassan och regelverken stÀller till problem nÀr den sjukpenninggrundande inkomsten ska faststÀllas. Reglerna för att faststÀlla vilken inkomst en företagare har Àr styltiga, och FörsÀkringskassan krÀver ofta oberoende intyg om vilken inkomst företagaren haft. NÄgot sÄdant intyg gÄr dock ofta inte att fÄ eftersom mÄnga företagare inte har en extern revisor eller nÄgon annan oberoende part.

Regelverket hindrar i mÄnga fall ocksÄ företaget frÄn att drivas vidare under förÀldraledigheten. Den rigida synen pÄ förÀldrapenning Àr att den utgÄr till den som inte arbetar under förÀldraledighet. Det hindrar dem som pÄ kvÀllar och helger helt eller delvis vill driva företaget vidare.

Företagarna har flera bra förslag pÄ regelÀndringar som ska göra det enklare att kombinera företagande med förÀldraledighet eller lÀngre sjukdom.

Men mest intressant Ă€r tanken om att företag sjĂ€lva ska kunna bygga upp buffertar för sĂ„dana hĂ€ndelser, och i gengĂ€ld fĂ„ göra avdrag för egen- och sociala avgifter. Det Ă€r en tanke som ibland luftats Ă€ven i sjukvĂ„rdsdebatten – och tidigare fanns ett avdrag för företag som betalade privata sjukvĂ„rdsförsĂ€kringar för sina anstĂ€llda. Men genomslaget i partipolitiken har varit skralt.

Varför Àr svÄrt att sÀga, för ur ett liberalt och borgerligt perspektiv Àr detta ett utmÀrkt sÀtt att göra trygghetssystemen mer flexibla och för den delen legitima, utan att finansieringen urholkas.

Kanske Àr borgerligheten fortfarande alltför lÄst vid den socialdemokratiska vÀlfÀrdsmodellen, dÀr allt ska utgÄ frÄn staten.

I sÄ fall Àr det dags att slÀppa den fixeringen. NÀr det offentliga inte levererar, oavsett om det Àr i form av lÄnga vÄrdköer eller utebliven förÀldraförsÀkring, mÄste förÀndring till. En mer modern vÀlfÀrdsmodell finns faktiskt runt knuten.

LĂ€s mer om