Få saker gör människor så nöjda med sig själva som att få stoltsera med att de handlar närproducerat. Många fylls närmast av ett självgodhetens sken när de berättar att deras morötter har odlats på granngården och att blåbären har plockats i ett snår inom en femkilometersradie av bostaden.
Problemet är att vetenskapen ofta hamnar i skymundan när självgodheten tar över. Även om det låter trevligt med närproducerade morötter finns osäkerhet kring vad begreppet egentligen betyder.
Är morötterna odlade i samma landskap eller region där de säljs? Eller innebär stämpeln enbart att de är svenska?
Det saknas dessutom vetenskapligt stöd för att närproducerat verkligen gynnar miljön. Därmed finns en betydande risk att många köper den närproducerade grisen i säcken, utan att vara medvetna om vilken inverkan deras val har på klimat och miljö.
När Livsmedelsverket nyligen föreslog att närproducerat och att välja varor ”i säsong” skulle lyftas fram i sina kostråd på grund av att det är mer miljövänligt, dömde Jordbruksverket ut förslaget.
För det första finns ingen entydig definition av vad ”i säsong” betyder. Är tomater som har odlats i ett svenskt växthus under vintern i säsong – trots att det inte är då de växer naturligt?
För det andra menar Jordbruksverket att närproducerat inte nödvändigtvis är bättre för miljön.
”Det går inte att säga generellt att växter som odlas i Sverige har mindre påverkan på miljön eller klimatet än växter som odlas i exempelvis Spanien”, säger Katarina Johansson på Jordbruksverket (Svenska Dagbladet, 8/2).
Det betyder inte att det är fel att köpa närproducerat. För den som prioriterar svensk livsmedelsproduktion och öppna landskap kan det vara det bästa alternativet.
Oavsett bevekelsegrund är det viktiga att konsumenter blir mer medvetna om sina val.
Fler får gärna låta fakta styra, snarare än floskler.